fredag, januari 16, 2009

Inget att klaga på

Visst klagar vi på en hel del? På bussar, på affärer, på skatter, på teveprogram, på service, på politiker, på dålig krogmat – ja, lägg till det ni själva är minst belåtna med, mest benägna att klaga på.

Jag är faktiskt ingen inbiten gnällspik (fast jag kanske kan bli, man vet ju aldrig) och i dag känner jag mest för att hylla en företeelse som också brukar kunna dra in en eller annan kritisk kommentar.
Det är dags att hylla Vård-Sverige.

Allt började i tisdags, när jag gick till en husläkarmottagning, utan bokad tid. Kunde någon barmhärtig samarit möjligen titta i mitt öra som inte uppförde som vanligt?
Det tog inte tio minuter, så tittade doktorn mig i örat och skrev omedelbart ut penicillin. Trumhinnan hade spruckit, det var därför jag hade haft så ont på måndagskvällen att jag nästan kved.

Ordningen var återställd, jag gick nöjd hem, knaprade ett par Alvedon och somnade.
Vaknade, fortfarande lomhörd och med en sorts ständigt närvarande susning som tagit över tystnaden, men det skulle naturligtvis ge med sig.
Döm om min förvåning när jag i eftermiddags började få riktigt ont i örat igen, samma öra, tandvärksont, molande, ilsket, så att jag nästan kved.

Fem i fem kom jag fram till sjukvårdsupplysningen. Genast tillbaka till läkare, sa hon som stod för expertråden. Tjugo över fem svarade man på Söderakuten. Kunde jag vara där klockan sex?
Fem i sex klev jag in där, raskt ropades jag in till doktorn, provtagning vidtog efter ny titt i örat där trumhinnan hade ett (nytt) stort hål.

Tio i sju stod jag på apoteket och hämtade ut starkare antibiotika. Receptarien undrade mot vad jag skulle äta pillren. När hon fick svaret ”akut öroninflammation” tjoade hon till av medkänsla.
-Å, stackars dej, det har jag också haft, det gör så ONT!
Strax efter sju var jag hemma, med remiss till öronakuten som ska uppsökas direkt på måndag morgon.

Och även om jag nu anser att det är fortsatt synd om mig, i alla fall lite, måste jag säga att det är fantastiskt så bra det kan fungera när man tvingas besöka den där delen av landet som kallas Vård-Sverige.
Dessutom kommer jag att få hörseln tillbaka, lovade läkaren. Det tackar vi för (och för att det finns Voltaren). Helt enkelt inget att klaga på.
Dessutom har jag tröstat mig med årets första semla.

Copyright Klimakteriehäxan

8 kommentarer:

  1. Anonym9:54 em

    20 vita tulpaner vilar nu i en vas på bordet här hemma.

    Krya på dig massor och ta en semla till, det är du värd.

    Kram!

    SvaraRadera
  2. Anonym11:15 em

    Det finns allt mycket att klaga på. Ojoj, det är helt galet. Jag klagar allt också, men försöker ha en positiv attityd till det mesta. Sen jag började plugga och hamnade i en viss grupp där övriga är proffs på att klaga, så börjar jag känna mig som en människa fri från klagomål, vilket inte stämmer. Men jag blev smått överraskad att det fanns så mycket att klaga på.

    Vad bra att du och ditt öra fick ett gott mottagande. Hoppas det blir bättre. I övrigt: bra inlägg. *kram*

    SvaraRadera
  3. Åh vad befriande skönt att läsa något positiv om sjukvården. T.o.m. vi som jobbar inom vården klagar ju på hur dåligt det är...Vist är det befogat många gånger, det är jag övertygad om. Men det är så härligt att få läsa om någon som är nöjd! Jag måste ha haft en otrolig tur som tycker att det mesta har fungerat bra när jag sökt läkare själv eller med mina barn.
    Vi har det så ofantligt bra i Sverige så egentligen skulle vi nog tänka oss för innan vi klagar...
    Krya på dig och ha en skön helg!

    SvaraRadera
  4. Anonym8:43 fm

    Hoppas att värken gått över.
    Apropå sjukvården kan jag bara säga att mina erfarenheter är positiva. Lyckades dra på mig lunginflammation två gånger förra året och båda gångerna gled jag igenom "sjukvårdsapparaten" utan minsta problem. Det gick snabbt att bli undersökt, medicin fanns på apoteket och välkommen åter om det skulle uppstå komplikationer. Bättre än så blir det knappast.

    SvaraRadera
  5. Krya på örat! Mina erfarenheter av sjukvården är också idel positiva. Ett uns lång väntetid ibland kanske men oftast inte heller det. Och sjukvårdspersonalen är oftast underbar trots att dom har "häcken full".

    SvaraRadera
  6. Kimmi, vita är (också) underbara! Njut!! Men jag ska nog försöka och glesa ut semlorna, faktiskt.
    Dagsläget för örat är mindre ont, nya penicillinet har förhoppningsvis börjat värka. Tack för medkänsla - men obs, jag VET att det i mitt fall handlar om en pyttekrämpa! inget att tala om om man jämför med andras plågor!

    SvaraRadera
  7. I en liten stad som min, är det ganska smidigt och lätt att komma till doktorn snabbt.

    Jag har återhämtat mig ganska skapligt från min däckning, men tar det lugnt så att inga "efterrätter" ska fastna i öron eller bihålor...

    SvaraRadera
  8. Hihi ser att jag skrivit att medicinen börjat vÄrka. Kan vara nåt freudianskt där - för ont gör det fortfarande. Men det borde stå vErka.

    SvaraRadera