Somligt är ofattbart

Nog för att världen är full av märkligheter som man aldrig kan begripa. Men alla har man väl knappast stött på, kanske inte ens de flesta hinns med på en livstid.
Hur som helst dyker det hela tiden upp nya.

Det handlar om saker som händer rakt framför mina ögon, men som jag ändå inte kan förstå. Ta det där mysteriet med den långa duken i mangeln, den som går in mellan valsarna liggandes ovanpå den något kortare mangelduken – men som sedan kommer ut på undersidan. Jag har ägnat mycken tid och hjärnmöda åt att fatta hur detta trolleritrick går till. Folk i min närhet fnyser och förstår inte att jag inte förstår.

Nu har jag en ny sådan där förtretlig sak som upptar mina hjärnceller.
Jag är en helfrälst användare av eltandborste. Kan inte förstå hur någon ens överväger något annat alternativ, inte sedan första mötet, det som fick mig att för ett ögonblick tro att jag begåvats med nya gaddar: släta, blanka.

Den där tandborsten är uppladdningsbar. En laddare medföljer. Man sätter apparaten på en pigg på laddaren och sedan är det bara att borsta igen.
Så långt är allt gott och väl.
Men nu kommer vi till det märkliga. Trots att jag har tandborsten stående upprätt när den inte används, trots att jag tvättar händerna, trots att jag sköljer borsten under kranen – så samlas smuts INUTI det där laddningshålet. Själva laddaren är ren.

Hur kommer det dit, det är det jag undrar? Visst, trycksvärta från morgontidningen kan säkert finnas på fingrarna när jag kommer till badrummet och sätter igång med toalettbestyren. Men jag tvättar ju, som sagt, händerna! Var kommer den där smutsen ifrån? Och, märkligast av allt, hur vandrar den upp i det där tomrummet?
Numera har jag alltså ett extra pyssel innan jag kan möta världen. Jag ska inte bara borsta tänderna, jag ska också topsa tandborsten. Utan att begripa varför. Ofattbart.

Copyright Klimakteriehäxan