söndag, september 18, 2005

Att cykla är att dö en smula

Att cykla har blivit livsfarligt. Varken mer eller mindre.
Jag har i massor av år cyklat i Stockholm, men skräms allt mer av mina medtrafikanter – oftast då andra cyklister, som verkar ha som mål att meja ner så många som möjligt på sitt race genom staden.
När jag tog cykeln från vischan till huvudstaden – nu pratar vi om 70-talets mitt – var det oslagbart snabbt att ta sig fram på två hjul.
I dag får man stå i kö vid trafikljusen nästan lika länge som när man kör bil.
Det betyder alltså, att det finns en massa laglydiga cyklister. Också.
Men det är de andra som regerar.
Och skrämmer skiten ur resten av oss.
Karin Thunberg hann före mig. I går skrev hon i sin krönika i Svenska Dagbladet mycket av det jag tänkt. Läs den!

2 kommentarer:

  1. Håller med dig,det är en stor fara...

    SvaraRadera
  2. Jag läste den - på pricken - jag vågar inte köra bil i stockholm. än mindre cykla

    SvaraRadera