söndag, september 18, 2005

En bortglömd dygd

Dags för ett gnäll.
Ett riktigt jättegnäll.
Det handlar om en totalt bortglömd och försummad dygd.

Varför lär ingen ut elementärt bordsskick längre?
Varför får man inte klart för sig redan som litet barn att fingrar i maten inte är gulligt upp i tonåren?
Varför kan ingen berätta för ungar som klarar av både hockeyregler och Simpson-engelska att det är olidligt att sitta till bords med folk som vädrar sina mattuggor genom att vifta ut med den halvmalda geggan på tungan?

Varför vet inte folk att vi är många som får kämpa för att inte spy rakt ut när vår bordsgranne sörplar kaffet, teet eller mjölken så att det låter som utfodring i en hel svinstia?
Varför tror massvis med människor att det är okej att halvligga över bordet, utan att ta hänsyn till om någon mer skulle vilja komma åt besticken/glaset/maten?
Varför bryr sig smaskarna inte om att deras ät-ljud omöjliggör normal konversation?

Och varför är det inte en spridd insikt att tuggummi tuggas med stängd mun?
Struntsaker, säger ni kanske.
Töntiga konventioner, skulle någon kunna hosta upp.
Etikettsregler är till för att brytas, tycker revolutionären.
Men det tycker inte jag.
Har jag fel när jag sitter där och liiiider?
Det kan ingen få mig att hålla med om.

Jag tycker att det som kan vara så trevligt – måltider – kan förstöras totalt när skick och fason vid bordet hamnat i fullständig glömska.
Men det är inte lätt att missionera för bordsskickets bevarande längre.
Snälla, kan vi inte hjälpas åt?

Copyright Klimakteriehäxan

6 kommentarer:

  1. Inte lätt att lära de stackars barnen bordsskick när de inte ens får riktig mat.
    Hamburgare, korv med bröd, pizzaslices...allting skyfflas in med händerna och fort ska det gå för man har alltid något annat på gång. I skolan hinner de nog knappt märka vad de äter för då ska de vara först ut på ratsen.

    Bra bordskick tror jag man lär sig vid dukade köksbord där hela familjen samlas till en god måltid, pratar om dagen och umgås med varandra utan att titta på klockan.

    I korvmojjen, McD, BK och skolmatsalen är det så bullrigt och stökigt att man ska vara glad om man kan fokusera så länge på maten att man alls får in den i truten.

    Och så länge vissa ungar utfodras med fil, hamburgare och cocacola direkt ur flaskan lär vi få vänta länge innan något som kan kallas bordsskick återvänder. Tyvärr.

    SvaraRadera
  2. Jag kan bara instämma. Mest förvånad är jag dock över män i 50-60 årsåldern som ändå hör till en generation som väl lärde sig bordsskick trodde jag? Men det kanske försvann med kostymen och chefsposten och det stora egot ...

    SvaraRadera
  3. jag håller bara med.. som tur är bor vi långt ifrån alla snabbmatshak.. så ungarna är tvungna att lära sig.. dessutom liten skolmatsal med många vuxna..

    SvaraRadera
  4. Jag håller helt och hållet med dig. Båda mina pysslingar har fått lära sig vikten av gott bordsskick.

    SvaraRadera
  5. Anonym12:16 em

    I sådana lägen är det jätte bra med en ärlig 4åring i familjen som inte skäms för att säga till, hon talar gärna om för alla tonårskillar som kommer hit att man inte sitter vid bordet med keps på och att man tuggar med munnen stängd.

    SvaraRadera
  6. Anonym6:44 em

    Jag skulle sagt det på en gång. I stil med "-Gud vad du smaskar"

    SvaraRadera