fredag, februari 17, 2006

Konsten att döpa en blogg

När jag far runt i bloggosfären och nosar på okända avsändare inser jag att det som faktiskt lockar mig är bloggens namn.
Mitt eget bloggnamn har ju sin historia (finns att läsa som allra första post i arkivet från december 2004), och det har säkert de flesta andras också - då räknar jag inte med dem som är uppenbart och partideklarerat politiska, sådana bloggar undviker jag.

Men bloggnamn som stimulerar min fantasi kollar jag gärna. Ibland blir det bara en gång, ibland återvänder jag flitigt.
Här några exempel:
Pale Green Woman - blev det blekgrönt en dag när hon var lätt illamående - eller handlar det snarare om vårens ljuvliga kulör? Som kommer starkt i årets mode, dessutom!
Mitt liv som ufo – inte en rapport från yttre rymden, men väl en svensk röst i Sydkorea, visar det sig.
Mamselamsen - måste väl vara ett väl inarbetat smeknamn?
Husmusen - en grå liten tant? Nej, en heminredningsfokuserad tjej som sprider glada idéer.
En liten tant - inte heller påfallande tantig, skriver om sport, tv, mat och en hel del annat dessutom.
Odi & amo – mina bristfälliga kunskaper i italienska får mig ändå att ana starka känslostormar.
Åsiktskanonen – befriande kaxigt namn, som ger upphovskvinnan stor frihet.
Jag pysslar alltså finns jag - ja, varför inte?
Fallfrukt - övermogen, eller? Flera skribenter delar på denna blog.
A bitter message of hopeless grief - en blog att besöka en dag när man är i behov av ett rejält nedåttjack?
Megafånen – kommer med boktips, hur pass fåniga vet jag inte.
Sänd mina rötter regn – inte om trädgårdsarbete utan snarare om dagspolitiska frågor.
Skrattmasen – låter roligare än det är, handlar mest om politik.
Och, avslutningsvis:
Inte smart men har tur när jag tänker – självironisk titel som jag tycker är snuddande nära en guldmedalj i bloggvärlden, om vi ska ha en liten tävling i fyndigaste namnet.

Nu borde jag ju ha gjort länkar till alla dessa här nämnda. Men eftersom jag är en lat människa föreslår jag att du går via Google eller någon annan trevlig sökmotor i stället - det går nästan lika fort.
Och alla de ovan nämnda pingar på nyligen.se.

Copyright Klimakteriehäxan

4 kommentarer:

  1. Jamen jag ÄR väldigt blek faktiskt! När jag nån gång handlar underlagskräm så säger jag alltid "ta den ljusaste" och expediten protesterar och vill prova flera. Jag låter henne hållas och så slutar det i alla fall med att hon kommer fram till att att det är den ljusaste jag ska ha.

    Efter en lång vinter är jag inte ens vit, jag är blekgrön, möjligen med en dragning åt ljusblått.

    Men sommaren -86 var jag faktiskt mörkvit, men bättre än så har det aldrig blivit ...

    SvaraRadera
  2. Anonym9:13 em

    Ingen icke-länk till mig? ;-) Du kan få historien iaf: Jag är en känslomänniska som försöker balansera på livets egg. TADAAAA. Dessutom träffar mig texten till just "Lindansaren" på många plan: http://www.mikaelwiehe.se/skivor80_89.htm

    SvaraRadera
  3. Intressant att se hur du tänker. Jag är lite överkänslig mot diminuerande namn - men har ändå fallit för några i genren: ...min lilla vrå/värld etc. Och dessutom är jag skeptisk mot såna som nedsätter sig själva med tant/dum.../gammal etc.
    Ditt namn är så direkt parodiskt att jag blev nyfiken.
    Mitt eget? Hur trist som helst. Jag heter nästan så i efternamn. Har bara bytt bort ett "k" och lagt till ett "l".

    SvaraRadera
  4. PGW: själv är jag beige. Flyter lätt ihop med tapeterna. En solig sommar blir jag mörkbeige...

    SvaraRadera