Veckans mening – om otillåtna pussar

Visserligen har Skriv-Robert tagit sommarledigt från jobbet som teamleader för projektet Veckans mening, men jag tillåter mig att presentera en ändå. Den har jag hämtat ur en krönika på Svenska Dagbladets ledarsida, med rubriken "Alla pussar är inte sexuella" och jag rekommenderar verkligen starkt att du också läser den, hela texten, för den är synnerligen tänkvärd! Det är Hannele Kjöller, författare, journalist och sjuksköterska, som tar avstamp i en scen i sjukhusjobbet då en kollega visar sig riktigt hjälpsam. Hon tackar honom med puss och kram. Så dyker det konstiga fallet upp med "SVT-profilen" som pussat en kollega på en våt fest. Han bad om ursäkt dagen efter och trodde sannolikt att saken var utagerad. Men det var den inte! Långt senare väljer kvinnan (nej, jag vet inte vem hon är) att anmäla honom och nu föreligger en femtio sidor lång brottsutredning efter många timmars nedlagt polisarbete, på en rad långa förhör och insamlande av dokumentation. Kjöller tycker att den tiden kunde ha använts bättre, till mer angeläget utredningsarbete, mer upprörande brott. Kanske är det rent av så att den som bör prövas i det här fallet är åklagaren? Det finns utrymme i lagen för det, och det handlar i så fall om "obefogat åtal". Man kan få fängelse! Kjöller inser samtidigt att det förmodligen är ruskigt enkelt att få etiketten "sexförbrytare". Been there, done that, så att säga.

Det gick upp för mig att jag, som i stor omfattning pussat, kramat, hållit om och till och med på skoj nypt någon enstaka kollega i rumpan, torde kvalificera mig som seriebrottsling.

Copyright Klimakteriehäxan