söndag, maj 17, 2009

Umami - ett ord i var mans mun

-Å så gott! säger någon.
-Fast lite mer salt skulle inte skada! tycker den som alltid saltar lite extra på tallriken.
-Öl ska vara just så här beskt! konstaterar nästa.
-Det är det sura jag vill åt, säger den som njutningsfullt suger på en citronklyfta.
-Härligt med något sött efter middagen! smackar en annan med näsan i desserten.

De där replikerna har ni hört, allihop, någon gång. Men, handen på hjärtat, när utbrast någon vid bordet spontant i ett:
-Mmmm, det här var verkligen perfekt umami!
Aldrig, eller hur?

När jag gick i skolan och biologiläraren ritade upp en tunga på svarta tavlan hade smaklökarna grupperat sig i fyra gäng: de kände var för sig igen salt, sött, beskt och surt. Punkt.
Då skulle man av det kunna tro att jag är född på 1800-talet, för det där med umami, visar det sig vid en enklare efterforskning, lanserades kort efter förra sekelskiftet (1908). Mannen som ”upptäckte” umami var japan, ordet lär också betyda "delikat".

Och nu för tiden ska man helt enkelt känna till det, långt ner i åldrarna. Råkade se hur de tävlande i ”Vi i femman” fick frågan och missade poängen, eftersom de bara kunde fyra smaker.

Men vem pratar om umami? Har Elake Kocken någonsin vrålat ”You fucked with the umami!” åt någon av sina adepter? Har Mat-Tina plirat in i kameran och kurrat ”Umami – jättegott!”? Nigella? Per Morberg? Anna Bergenström? Carl Butler? Fredrik Eriksson? Ingen har tagit ordet i sin mun, vad jag vet! Fast smaken lär de ju ha haft på tungan, även om den klassiska kartan inte längre stämmer med verkligheten, så att säga.

Då återstår frågan: Hur smakar umami?
Jo, som kött. Enklast som köttbuljong. Eller som kryddan Aromat. Det är något med protein. Fast i de där tärningarna vi använder är umami framkallat på syntetisk väg.

Vilket alltså skulle kunna betyda, att nästa gång man skedar i sig en enklare köttsoppa i lunchrestaurangen kan man tryggt glänsa lite med sina fantastiska matkunskaper. Bara genom att klämma ur sig det där sällsynta:
-Mmmm, det här var verkligen perfekt umami!
Sedan återstår att se om folk tror att man fått nippran.
För umami är de sannolikt inte bekanta med. Trots att det är ett ord i var mans mun.

Copyright Klimakteriehäxan

2 kommentarer:

  1. Jodå, Lilla Smakkamraten, Lisa Fö*rare Win*bladh (stavning?) berättade om det i sitt sommarprogram för flera år sen, det var första gången jag hörde det. Och i tv var hon med hos Mat-Niklas och berättade.

    Jag hade just börjat blogga då, och skrev ganska spydigt om hans yviga gester - och rart om hans "smakkamrat"... och gissa vem som läst min blogg just då? Jo... självaste smakkamraten kommenterade... Sen har jag varit försiktig med mina spydigheter.

    SvaraRadera
  2. De kinesiska tusenårsäggen lär vara exempel på renaste umamismak. Dessa har jag inte vågat prova på, det är en extremt ful matvara. Men gammal god ost äter jag gärna och lufttorkat kött kan jag smaka på ibland. Ummm.

    SvaraRadera