Då, på 1900-talets början, blev det inte särskilt många blommor, inte massvis med löv att kratta när den tiden kom. Trädet var ju litet, som en buske snarare. Nu dränks vi nästan i de vackra höstlöven. I bästa fall och torrt väder blåser en del bort. Men lite krattning blir det hur som helst.
För en tid sedan föreslog någon att vi skulle såga ner vår lönn, dels på grund av mängden löv, dels på grund av risken att den av ålder skulle ramla ihop och då krossa taket och åtminstone en del av huset. Jag sa tvärnej.
Så mycket av atmosfären där i Barndomslandet beror på vår lönn. Stolt, vacker, kraftfull. Skänker skön skugga om sommaren är varm. Och såvitt vi vet är trädet än så länge helt friskt. Vi håller tummarna för dess hälsa långt in i den ålderdom som kan räcka i kanske hundra år till.
TRÄD är helt enkelt veckans tisdagstema och du hittar många fler träd den här vägen.
För att njuta av blomsterprakten måste man komma nära! |
Klokt beslut, härligt att kunna
SvaraRaderajämföra bilderna;-)
Det gör ont när livs levande träd sågas ner! Otroligt hur ett träd växer till sig på hundra år! Undrar just om det finns kvar efter ytterligare hundra år!
SvaraRaderaHa en skön dag!
Man kan ju misstänka att trädet klarar 100 år till - men huset gör det förmodligen inte.
SvaraRaderaDet är fantastiskt med bilder. Där ser man verkligen att träd växer. Även om inte så fort.
SvaraRaderaOm det inte finns något som tyder på att det ska rasa, så vore det väl synd att ta det.
Vi hade på ett ställe, där vi bodde, björkar. Ett år började det knaka väldigt mycket i några (de växte ihop). Så vi bestämde att ta bort dem. Det fanns ordentligt med björkar på tomten ändå.
Brandkåren gjorde det och sa att det hade varit blixtnedslag och när väta kom i sprickan, blev det spänningar. Och då knakade det. / Britt
Klart man vill ha kvar ett sådant träd så länge som möjligt. Det är verkligen vackert. Så vackert du bor!
SvaraRaderaÄr inte lönnen ett vanligt vårdträd som man planterade på gården? I huset jag bodde i förut stod en ståtlig lönn, jag blev nästan kär i den, den hade allt! Därför förstår jag så väl hur viktigt det är för dig att behålla ditt fina träd!
SvaraRaderaJag har planterat en lönn, som växte i skogen härutanför huset.Den var liten då men har nu vuxit sig ganska stor. 2011 när stormen härjade här så ramlade en stor tall bredvid, så några grenar bröts av så det blev lite snett, men vi har lyckats binda upp det så det är hyfsat jämnt nu.Jag tycker om min lönn! Men den har aldrig fått några blommor o näsor.
SvaraRaderaVackert! Vårdträd vet inte unga husägare vad det är... allt ska bort :(
SvaraRaderaRen tur att jag hittade det gamla fotot. Utan det där trädet skulle så mycket försvinna
SvaraRaderaJag gillar vårdträd!
SvaraRaderaJag har planterad en Ask, som nu är 40 år! Man kanske ska gräva ner en vattentät låda med historien kring landet och vad tädet har varit med om under min livstid
Så roligt att se bilderna på trädet och huset, då och nu. Tänk så mycket som hänt, i och omkring både huset och trädet...Och tänk så fantastiskt, att huset är bebott och så fint trots att det är såpass gammalt! Hoppas trädet får stå kvar, det ser ut att höra ihop med huset.
SvaraRaderaSå fint att ha en bild från det trädet var litet! Klart att det ska stå kvar, så länge det är friskt! //Anna-Lena
SvaraRadera