Det började som ett lätt molande och blev så småningom en rejäl huvudvärk. Solens strålar var för skarpa, himlen för ljus, det annars så vackra fågelkvittret skar ilsket genom luften som rent av var i varmaste laget. Ett hundskall kändes som ett slag mot pannan. Tankearbetet, i den mån det fungerat tidigare, stannade av helt.
Ont i skallen. Tomt i skallen. Som hål i huvudet.
Så kan det också gå. Men kanske går det över.
För somliga gör det aldrig det …
Copyright Klimakteriehäxan
onsdag, juni 08, 2011
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
En text söker sin bild -- eller vice versa -- och det är inte förgäves.
SvaraRaderaSå är det, Miss Gillette!
SvaraRaderaskulle passa i min trädgård
SvaraRaderaHannele, jag trodde du hade huvudet fullt av just trädgård ...
SvaraRadera