Semester? Tänk efter före resan!

Semestertider. Ett vackert ord som innehåller löften om en massa positiva saker. Men dessutom innebär det undantagslöst ett planerande, oavsett var den där ledigheten ska tillbringas. Lite extra krångligt kan det bli att komma ihåg allt om bortavaron sträcker sig över en längre tid.

Jag har just varit hemifrån i tre veckor, väldigt länge i mitt fall. Och inser att jag lärt mig ett och annat om packning, trots att jag under årens lopp stuvat otaliga väskor – och gjort det blixtsnabbt, utan att glömma något.
Du som ska åka till ditt älskade lantställe där allt redan finns, på välordnad kryssning eller all-inclusive charterresa kan sluta läsa här. Men om du siktar på självhushåll kan det hända att jag har ett och annat att komma med!

-Inte ska du ta med en massa prylar till Capri, sa en berest väninna glatt.
-Allt du nånsin kan tänkas behöva finns att köpa där!
Naturligtvis hade hon alldeles rätt. Och påståendet gäller lika självklart de allra flesta resmål man kan tänka sig. Men så är det det där med ekonomin. Just på Capri är prisnivån inte hög, den är skyhög.

Helt oförberedd på det var jag naturligtvis inte. Det är decennier sedan länderna kring Medelhavet erbjöd kanonshopping till fyndpriser, lyxkrogar som passade en snål budget. Alltså är självhushåll, åtminstone för en del av vistelsen, nästan en nödvändighet.
Därför hade jag i resväskan – nej, jag rodnar INTE – Kalles kaviar, Gevalia snabbkaffe och en stor burk mjukost. Plus några tepåsar och lite tvättmedel.

Men nästa gång, om det blir ett liknande äventyr, ska jag ha väldigt mycket mer i den där väskan. Jag ska ha knäckebröd (köpte ett paket på Capri!), jag ska ta en svensk älsklingsost, jag ska ha svartpeppar, jag ska trycka ner annat i matväg som makrill på burk, tonfisk eller fiskbullar (allt sådant som inte behöver förvaras i kylskåp). Och jag ska ta – håll i er nu – TOALETTPAPPER.

Väl framme kommer den medhavda matsäcken att ta slut relativt snabbt för att fyllas på med de lokalt producerade ostarna, korvarna, alltihop som i sig är ett reseäventyr och en njutning att lära känna. Och tid finns till det. Samtidigt slipper man köpa ett jättepaket tvättpulver eller någon annan storförpackning av det man bara behöver en gnutta av.

Jaha, men toarullarna då, undrar ni, vad ska människan göra med dem?
Använda dem precis som vanligt, förstås. Men det är inte det som är själva vitsen. Poängen med det svenska medförda pappret är en helt annan. För det tar trots allt rätt mycket plats i den där väskan där allt ska samsas. Nej, poängen är denna: när rullarna är slut finns plötsligt ett alldeles underbart tomrum i den en gång så fulla trunken. Även kaviaren, osten och det hårda brödet lämnar hål efter sig, hål som det är en fröjd att fylla.

För visst blir det en del shoppat ändå, prisnivån till trots. Något till blomstervattnande grannen, ett par flaskor av den lokala fantastiska olivoljan, lite salami, just från Capri blev det av nödvändighet en flaska Limoncello och lite ljuvligt doftande citrontvålar. Kanske fyndar du ett plagg på marknaden eller köper en kul väska av en försäljare på gatan (det gjorde ju jag …).
Och tack vare det där toapapperet och några andra basvaror hemifrån får rubb och stubb plats i väskan.

Om det mot förmodan finns något kvar av det du hade med från Sverige blir i regel alltid någon annan glad för att ”ärva” – det kan vara en städerska eller nytillkomna semestrare. Sådana som inte alls tänkt efter före.

Så här kan också souvenirerna från Capri - olika varianter på citruslikör - vara förpackade ...

Copyright Klimakteriehäxan