Anna Karin Palm beskriver i Veckans mening sin barndoms advent i förordet till "Selma Lagerlöfs jul" så att man ser det framför sig, allt som hennes mamma hade planerat år efter år:
Allt hade sin plats i ordningen, adventsstjärnorna i fönstren och de fyra ljusen i adventsstaken, julbaket och änglaspelet, luciamorgonen och julklappspysslandet, apelsinen med nejlikor i som luktade så gott, adventskalendern och den lilla tomten på en pinne som klättrade steg för steg uppför en räcka trappsteg i tjock filt, fastsatta på en avlång bonad som hängde i hallen.
Copyright Klimakteriehäxan
Inlägg
Det är såna där texter som ger mig julstress... jag tittar därför inte på julfilmer, läser inga julmysböcker och undviker julreportage öht.
SvaraRaderaJag vet ju att det lilla jag tar fram dagen före julafton (i år blir det på fredagen, alltså två dagar före) räcker för att få igång den stämning jag behöver.
Under hela december känner jag mig som en enda stora ANTI-tant.
Anti-tanter måste också få finnas!!!
Raderamin mor jobbade i vår affär sex dagar i veckan. även på julafton. En gåta hur hon han med allt, även hembakade färska tomtebullar!
SvaraRaderaJa, beundransvärt.
Raderainte konstigt att jul-vägrade hela 1970-talet
Raderaändrade mig dock, blev den värsta jul-tanten 🤶
När f-n blir gammal etc ...
RaderaDet var mycket som skulle få plats i samma mening det där.
SvaraRaderaSomliga meningar blir långa ...
RaderaRiktigt juligt. Hmm, vart tusan har änglaspelet tagit vägen? Det har inte varit framme på många år.
SvaraRadera