tisdag, december 21, 2010

Julgardiner - och tisdagstema FÖRBEREDELSER

De sitter uppe nu, julgardinerna i köket. Sprillans nya.
Jag har ett mycket speciellt förhållande till gardiner i allmänhet och julgardiner i synnerhet.
Vi har inte mycket tyg i fönstren hemma, det går väldigt bra ändå: man ser lite träd, lite vatten, en bro, lite gräs ... en utsikt som förändras med årstiden, som lever mer än någon gardin, hur tjusig och specialdesignad den än må vara.

Men så hände det sig att min mamma kom för att fira jul med oss. Vi var nyinflyttade. Hon inspekterade bostaden, nickade uppskattande åt något, tittade undrande på annat. Och så var det det där med gardinerna: varför hade jag inte satt upp några, mer än i sovrummen? Och, viktigast av allt, varför fanns det inga julgardiner i köksfönstret?

Jag höll emot. Det fanns tydliga tecken på jul ändå. Mor var tyst. För att bara en liten stund senare återkomma till det kära temat:
-Vore det inte väldigt trevligt med en julgardin i köket ändå?
Jag höll emot.
Replikskiftet gick i några repriser.
-Visst skulle det väl ändå ...
Jag höll emot. Svaret var nej.
Så var det den 23 december, ganska sent, när mamma tog sats en sista gång:
-Nog borde det hänga en julgardin i köket?

Det finns krig som inte har någon lösning. Men man måste välja vilka strider man utkämpar, hur mycket kraft och energi som kan satsas. Gränsen var nådd. Och den här tvisten kunde biläggas. Alla önskar vi ju fred på jorden, eller hur?
Jag kastade en blick på klockan: tio i sex. Var fanns närmsta heminredningsaffär? Slängde mig över bilnycklarna, parkerade ganska olagligt och rusade in, på vippen att springa omkull expediten som just skulle låsa dörren.

-Var har ni julgardinerna? skrek jag desperat.
Expediten hukade förskrämt och sa att tyvärr, de var nog slut – om det inte låg någon bit i stuvlådan? (För övrigt ett bevis för att min mamma är långt ifrån ensam om faiblessen för just julgardiner.)
Jag dök. Och kom upp med en gardinkappa, orangeröd med mönster i guld, vitt och grönt, volang nertill. Tämligen gräslig. Dessutom i kortaste laget, det sa mitt ögonmått, men nöden har ingen lag. Det blev affär.

Hem kom jag, upp for gardinen – den blev inte ens fållad i kortändarna, varje millimeter tyg behövdes för att täcka fönstrets hela bredd.
Om det blev snyggt? Nej.
Om det blev mer julstämning? Nej. Inte i min värld.
Men mamma var nöjd. Så då så.

Sedan dess har jag julgardin i köket. Den där första lyckades jag kränga för en tia på loppis. Därefter har jag gjort ständiga försök att hitta något som passar såväl mig som mitt kök – och mamma, förstås. Jakten på den ultimata julgardinen har rönt varierande framgång, med nya mönster, nya färger från år till år: grönt med tryckta tulpaner, broderade kottar, lingonkransar, glada tomtar ...
Nu blir det spännande att se hennes reaktion på årets upplaga.
För nu har jag i alla fall satt upp den. Julgardinen.

Copyright Klimakteriehäxan

Det här är också mitt bidrag till veckans tisdagstema, som har FÖRBEREDELSER som ämnesord. Titta på fler förberedelser den här vägen!

10 kommentarer:

  1. Anonym11:18 fm

    Hoppas mamma blir nöjd! Men menar du att du har nya julgardiner varje år?

    Stjärnan är precis likaden som den vi hade i barndomshemmet. Jättefin!

    Kulsprutan

    SvaraRadera
  2. MYCKET stiliga julgardiner enligt min mening! Din mamma måste vara mycket nöjd med ditt val :-)!

    Som mycket ung mamma flyttade vi från vårt studentboende till en trea i ett vanligt hyreshus. Grannfrun bytte gardiner sommar, vinter och till jul. I mitt föräldrahem hade vi aldrig bytt några gardiner någonsin så det var något helt nytt för mig.

    Jag gjorde några halvhjärtade försök under några år när barnen var små att sätta upp åtminstone julgardiner - men eftersom ingen brydde sig mer än jag tog den vanan snart slut.

    Numera har jag inga gardiner alls i det kombinerade köket-matrummet. Det är ganska mörkt ändå...

    SvaraRadera
  3. Hoppas mamman din blir nöjd, det blir hon säker, fina gardiner du har. God Jul!

    SvaraRadera
  4. Min mamma är död sen nästan 20 år, men nog har hon präntat in värdet av gardiner hos mig! Hon bytte 4 gånger om året i kök och smårum (när vi hade såna) och 2 gånger om året i vardagsrummet (som hette "salen" på den tiden).

    Mamma skulle nog inte gilla de "tarmar" jag har i köket, och inte heller de superkorta och släta kapporna i vardagsrummet. Hon ville ha mycket tyg och rysch och pysch. Helst underkjolstyp i alla fönster. Ståååååsch hette det. (Det tog många år innan jag fattade att hon pratade utrikiska - det enda ord hon kunde.)

    Min man är nog influerad av sin gardinmorsa, han tycker att jag har på tok för lite tyg i gardinerna, men jag har sagt att han då får sy nya... :)

    Dina köksgardiner tycker jag mycket om!

    SvaraRadera
  5. Generationsmeningsskiljaktigheter .. det var ett långt ord;) Men visst ser det lite mer ombonat ut med gardiner, sen beror det ju på hurdana fönster man har.. kan vara så snyggt utan med fina växter o vackra prydnader.
    Julgardiner har jag inte haft på många år.. en lyxvara enligt mig.. de ska ju hänga uppe så kort tid.
    ha de fint i ditt ombonade kök:)

    SvaraRadera
  6. Jag har sån tur att min mamma har nog ungefär lika få gardiner som jag.

    Däremot har jag insett att freden bevaras om jag byter disktrasa mer än nödvändigt ofta ...

    SvaraRadera
  7. Kulsprutan - det är en Våmhusstjärna, med reservation för stavningen, en klassiker från hemslöjden!
    Kan det vara så att det finns en djuuup generationsklyfta just i gardinfrågan? jag får rysningar och lätt panik av ryschiga saker, sammet, omtag och en massa tofsar ...
    Kan avslöja att årets julgardin (nej jag köper inte nya exakt varje år men det har blivit några omgångar ...) är reafynd på Haléns postorder!!!

    SvaraRadera
  8. Anonym12:27 em

    Vad skulle vi göra utan Haléns? Det skulle nog varken badas - lätt påklädd - eller glädja mamma med julgardiner.

    Kulsprutan

    SvaraRadera
  9. Mycket snygg och lagom julig. Jag gillar gardiner, men är lite allergisk mot allt för mycket tomtar och allt för mycket julpynt. En gardin med hjärtan är helt perfekt i min smak. Måste säga igen att du verkligen har hittat ett snyggt tyg.

    SvaraRadera
  10. jag levde också 2 år utan gardiner i mitt första hem, tills min mor kom... Nu har vi gardiner så att nästan hela fönstret ändå syns, inte ens i sovrummet vill jag ta bort ljuset..

    SvaraRadera