Det blir nog alltmer sällan som jag kostar på mig att ta en favorit i repris. Två kandidater har jag: "Främlingen" (L'Étranger) av Albert Camus och så Astrid Lindgrens "Samuel August från Sevedstorp och Hanna i Hult" (i nyutgåva nu, se bilden). I båda fallen har jag först läst på papper och sedan också lyssnat på dem som hörbok. Och båda böckerna har jag läst minst tre och kanske också fyra gånger.
Varför har jag återvänt till just dessa två? I fallet med den lilla franska romanen tror jag helt enkelt att den unge mannens öde grep mig. Kärlekshistorien med den unga kvinna han finner är komplicerad, relationen till den mor han just ska begrava likaså. De få vänner han har är inte att lita på. En bok om olycka, kort sagt.
När det gäller berättelsen om Astrid Lindgrens föräldrar och deras kärlek, rotad i den småländska hembygden, tror jag att min fascination beror på värmen som strålar ut från boksidorna. Väljer man dessutom att lyssna när författaren själv läser växer historien ytterligare. En bok om lycka, kort sagt.
Men omläsning blir allt mera sällsynt. Livet är ju inte oändligt, annat än möjligen i bokhyllan. men inte bredvid den. Jag noterar också att de två "repriser" jag valt är i det mindre formatet. Att jag i dag skulle satsa på att läsa om en roman på sisådär 700 sidor finns inte i sinnevärlden, även om det naturligtvis finns de som vore värda ansträngningen.
Enligt O bidrar i sitt inlägg med en bra analys av faktum, d v s att man inte läser om böcker särskilt ofta: "Troligen handlar det om att det hela tiden kommer så mycket nytt och det känns som bortslösad tid. Egentligen är det synd, då en omläsning är något helt annat än att läsa en bok för första gången. Mycket handlar om att du är en annan och därmed upplever boken på ett annat sätt."
Copyright Klimakteriehäxan
finns en hel del fina kärlekshistorier om kändisar,
SvaraRaderaAlbert Camus låter lite otippat, omläsning av "säkra" kort kan funka i lässvacka
Du noterar att jag citerar dig i dag va?
RaderaVisst är det gott om kärlekshistorier, men få liknar den om Astrids föräldrar.
Främlingen har jag läst flera gånger. samma obehagliga upplevelse varje gång. kylan och tomheten berör mig så illa. men jag vet att många hade den som favorit i ungdomsåren i alla fall
SvaraRaderaDet är en gruvligt sorglig historia, men den har fascinerat mig.
RaderaL'Étranger läste jag på gymnasiet. Gillade den boken och två till som Camus skrivit och som vi läste.
SvaraRaderaDe enda böckerna jag läst om är hela Harry Potter serien.
Min dotter har läst om Potter, jag undrar hur många gånger???? Jag har bara läst första delen ... att jag inte fortsatte har sin särskilda förklaring ...
RaderaFrämlingen läste jag på franska första gången i åk. 1 på gymnasiet. Senare i gymnasiet läste jag om den på svenska. Och senare i livet har det blivit repriser både på svenska och franska. Den tål att läsas fler gånger. Gillade och gillar Camus.
SvaraRaderaFogelströms "Stadserie" har jag också läst om i olika omgångar. Inte minst sedan jag flyttade till Barnängsområdet, i alla fall nära, här på Söder. Ja, det finns fler böcker jag läst om. Och med nöje-
Tror inte vi hade med den i franskundervisningen. Jag har läst ytterst lite på franska, men lustigt nog en av Annie Ernaux INNAN hon fått Nobelpriset ...
RaderaFogelström har jag också läst om, men bara en gång.
Främlingen har jag läst flera gånger och även om jag har svårt för huvudpersonen är den läsvärd.
SvaraRadera