Dialekt på gott och ont

Från Mia i bokhörnan kommer troget torsdag efter torsdag det hon kallar för veckans helgfråga. I dag denna:
Har du läst böcker där dialekter eller regionala variationer i språket spelar en viktig roll? Hur påverkar det din läsupplevelse?

"Vita tänder" (White Teeth) var Zadie Smiths romandebut i mycket unga år. Jag läste den på engelska och tänkte gång på gång att oj, den som ska översätta detta till svenska får verkligen anstränga sig (jag hade ju själv minimal men dock erfarenhet av översättningsarbete). Det är hur som helst en jättebra story om livet bland invandrare i en viss del av London, med haltande integration och kulturkrockar. Kändes väldigt "äkta", kanske just beroende på de inte-så-brittiska-som-i-svensk-skolengelska språkbitarna? Ny miljö, nya intryck för mig hur som helst.

Torgny Lindgrens romanfigurer talar nästan alla västerbottniska. I tryck blir det möjligen inte lika tydligt som när han själv läser sina böcker. Men nog tycker jag att skildringen av livet där uppe i norr vinner på de språkliga knorrarna. Ett exempel är att man använder bestämd form i singularis där vi söderut definitivt tar till pluralis: man funderar över "renarna" i söder men över "renen" i norr.

Gustaf Frödings "Räggler å paschaser" kan inte vara lätta att förstå för den som inte är bekant med värmländska. Ni har ju hört citatet "Dä ä e å å i åa ä e ö" som satt myror i skallen på många 08or genom åren. Och även för nutidens infödingar kan det stundtals krävas lite extra tankearbete, eftersom idiomatiska ord och uttryck som en gång var helt självklara i dag inte används längre. På gott och ont.

Där blev det en trio, sinsemellan väldigt olika, men alla har gett mig stor lön för mödan! Fast ibland vet jag att jag stirrat mig blind på konstigt stavade ord. Som i en bok av irländska Edna O´Brien där det ideligen nämndes en person som kallades "eejit" (läste den alltså på engelska). Jag förstod absolut inte. Jo, till sist, när jag prövade att uttala de där bokstäverna högt ... då, men först då, var det ju glasklart att det handlade om en "idiot".

Copyright Klimakteriehäxan