torsdag, april 25, 2024

Sånt irriterar mig!

Mia i bokhörnan pejlar i dag vad vi kan tolerera för tokigheter när vi läser. Helgfrågan lyder: Vad kan irritera dig i böcker? T.ex. felstavningar, upprepningar eller liknande!

Oj, det finns mycket att bli irriterad på i en del böcker, som tur är inte i alla. Korrfel är otroligt trist, felstavade namn i faktaböcker borde vara straffbart! Ibland lyser originalspråket igenom i den svenska översättningen: man ser direkt vad författaren har skrivit men tvingas också inse att översättaren haft för bråttom och inte satt in ordet i rätt sammanhang, det blir idiomatiskt knallfel.

Det finns också en annan sak som jag är allergisk emot och det är när författaren till en intrig, som varit spännande och spänstigt berättad, inte vet hur alltihop ska kunna få en rimlig förklaring. Då tar man till Dallas-greppet, ni vet när Bobby dog men sedan återuppstod eftersom allt bara varit en dröm? Nog för att drömmar kan ställa till det, men att låta dem står för upplösningen i en roman är uselt. Och blir det inte en dröm som ska få historien att ta slut, då kan det bli något övernaturligt väsen som varit framme och stökat till det. Bläh.  

Hörböcker är värda att nämna i sammanhanget. Mindre nogräknade uppläsare tar aldrig med sig hjärnan till mikrofonen utan rapar helt utan tanke upp det som står på sidorna: namn på orter uttalas fel, betoningarna hoppar runt utan minsta fundering. Det kan bli helt förödande. Och om uppläsaren tar om ska förstås upprepningen klippas bort, vilket långt ifrån alltid sker! Alla dessa företeelser kan jag ge exempel på, men det blir för långt här.  Men jag lovar: ni kan tro mig på mitt ord!

Copyright Klimakteriehäxan

12 kommentarer:

  1. Både du och jag är ju aningen arbetsskadade. Jag lägger verkligen band på mig att INTE leta fel. Sedan har jag kanske läst drygt 200 sidor och då säger det pang två gånger på två sidor. Antingen stavfel eller repetitioner av ord i en mening.
    Ärligt talat var det bättre förr med riktiga korrläsare. Nu är det förlagsredaktörerna som ska göra det arbetet också...
    Läser faktiskt sällan översatta böcker. Tycker man "förlorar" alltför mycket i en översatt text. Har alltid sagt att översättning av en bok borde förbjudas. Den ska editeras!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Originalspråk är definitivt att föredra, men det begränsar ju urvalet en del ... Jag LETAR inte fel, de bara finns där och skriker.

      Radera
  2. Jag läser inte så mycket böcker längre. Men däremot bloggar och jag ogillar starkt när jag läser inlägg där jag automatiskt börjar rätta inlägget. Tex särskrivningar eller en bloggerska för några år sedan som inte använde en enda punkt....

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag retar mig mindre på fel i bloggar, det är på proffstexterna jag blir ilsken!

      Radera
  3. Hannele7:39 em

    kul att hitta ”fel” för då kan en känna sig duktig. Missförstånd är inte bra.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Kul - nja, vet inte precis. Roligare att läsa utan att bli irriterad på små skitsaker som ställer sig ivägen för upplevelsen.

      Radera
  4. det finns mycket att hänga upp sig på. och det kan förstöra i onödan. och precis som du säger så kan uppläsare vara väldigt okänsliga för den text de läser, uttala namn fel och läsa för fort. bl. a.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Alla som läser korr måste kunna göra research emellanåt, det gäller även den som ska läsa upp en text högt. De flesta gör det inte.

      Radera
  5. Deus ex machina är en fint gammalt litterärt grepp :))

    SvaraRadera
    Svar
    1. Fast i Dallas-varianten? Nej tack!

      Radera
  6. Ja, i ljudböcker så läser en del helt fel ibland och i den svenska versionen behåller man det amerikanska namnet.

    SvaraRadera
  7. Jo, det finns nog mycket man kan irritera sig på bara man vill.

    SvaraRadera