fredag, mars 18, 2022

När tekniken dör

De var definitivt klart fler än tvåhundra när jag äntligen dök in i hyllan där VHS-kassetterna lagrats och samlat damm i åratal. Nu skulle de bort  eftersom den tekniken (VHS = Video Home System) i princip är både död och begravd sedan rätt lång tid. Det är bara jag som ligger lite efter i utvecklingen.

Två smockfulla och tunga Ikea-kassar blev det att släpa iväg med. Mängder med guldkorn förpassades därmed till förgängligheten: barnens första steg, lucia på dagis, födelsedagar med ljus i tårtan, alltså sådant vi själva plåtat. Och så alla de fantastiska filmerna, från "Casablanca" till "Pingu" och Stanley Kubrick-rysare. Flera säsonger med "Vänner" och älskade Disney-historier som "Djungelboken" och "Svärdet i stenen". Enstaka tv-inslag som vi sparat, ibland av ytterst oklar anledning.

Det är inte alldeles enkelt att hålla jämna steg med teknikframstegen numera, det är lätt att konstatera för den som minns när kameran inte alls tänkte själv, petmojen var en stor nyhet, hur häftig kobratelefonen sedan var, hur de första mobilerna såg ut. Jag och mina jämngamla är de som pinsamt nog råkar ha både ljudkassetter, disketter och mini-discar kvar i någon låda. Utan en maskin där något kan spelas upp igen, avnjutas på nytt. 

Idag blir det cd-formatet som står för lagerhållningen, av både hörböcker och filmer. Frågan är bara hur länge, eftersom minsta USB-minne (även de har krympt rejält i storlek) i dag kan innehålla nästan hur mycket information som helst. Men också i den här nischen kan det redan handla om ett föråldrat format, för nu är det strömning som gäller. Vi laddar ner både bild och ljud, det går snabbt, håller bra kvalitet och ibland är det till och med gratis.  

På teknikhistoriens sophög hamnar de, de där en gång för inte så fruktansvärt länge sedan så revolutionerande nymodigheterna. Där får de trängas med våra fotoalbum, våra grammofonskivor, våra bergsprängare. Om/när det egna minnet sviker får vi nöja oss med en USB-sticka, den som på norska så träffande kallas "minnepinne". Sedan gäller det att komma ihåg var man har den ...

Det är helt nödvändigt att konstatera, att nostalgi och teknik inte går hand i hand. VHS-systemet var i alla fall bra väldigt länge! Kassetter och vinylskivor har förvisso haft en renässans, men det kommer knappast att hända med VHS. Så att jag plötsligt ska behöva ångra den där rensningen jag är riktigt stolt över att ha genomfört!

Den stora frågan är hur man ska tänka nu när vi är en bit in i 2020-talet. Vad ska vi ta till för metoder när vi vill spara guldstunder av olika slag? Ingen verkar kunna peka med hela handen mot Lösningen. Kvar finns faktum: människan vill kunna spara på sina minnen.

Copyright Klimakteriehäxan

16 kommentarer:

  1. Här har du en till, som har såväl videoband, kasettband som fotoalbum. Och jag kan inte förmå mig till att kasta dem. Vi har fortfarande en videospelare, men nu var det LÄNGE sedan deb användes, så den kanske inte funkar längre...
    Den nya tekniken har jag svårare att ta till mig.
    Ha det gott, kram, Monica

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag har köpt ett sånt där rengöringskit för vhs-maskin, men tror du jag använt det? Icke!!!!

      Radera
  2. Det måste ha svidit ordentligt! Gamla hederliga VHS band som faktiskt fungerade alldeles utmärkt. Det gjorde musikkassetter också för den delen.
    Det där med CD kan man ju också glömma, för inga datorer säljs med CD-spelare längre. Återstår USB-minne, en extern pytteliten hårddisk eller molnet. Å det sistnämnda använder jag aldrig.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Men man borde nog bli en moln-brukare, tänker jag. Fast jag ids visst inte ta reda på hur man gör ...

      Radera
  3. Usch hujedamej, vad sved inte? Jag har gjort mig av med massor av gammalt. Jag kan inte titta på VHS, inga videos alls, inga kasettband kan spelas, inga CD-skivor! Utfattigt!
    För mig är det molnet eller extern hårddisk. Och riktigt gamla fotoalbum där klistret flagar......

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag borde lära mig bättre att hantera molnet. Är väldigt abstrakt för mig, än så länge.

      Radera
  4. Har en apparat som kan spela det mesta i ljudväg.
    Men VHS, det är så tråkigt att den formen av media och minnen inte fått någon renässans. Har en hel hylla med band. Har inte haft hjärta att göra mig av med dem....
    Fotoalbumen står också ganska oanvända. Kanske man börjar bläddra lite mer i dem när...och om...man bli ännu äldre.
    Nåja, döttrarna får ta hand om fotoalbumen. Jag borde nog göra mig av med VHS-banden.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag kan redan sörja att alla min noggrant sorterade bilder i en lång rad album kommer att gå till tippen när jag inte lever längre. Det svider mer än tanken på alla de där VHS-kassetterna som numera är borta.

      Radera
  5. barnens första steg ska du väl överföra till... dvd typ

    SvaraRadera
  6. Ack ja. Jag har en hylla i ett stängt skåp med gamla VHS. Inte kan jag kasta dom! Jag misstänker att maken, som är känd som hoarder i familjen, har någon apparat kvar i garaget som kan spela upp de roliga (?) filmerna från dop och familjefester - vi överförde en super8-film från vårt bröllop -75 till video, det var väldigt märkvärdigt. Då. Nu?
    Just den hyllan rör jag inte. Jag har döstädat så många andra hyllor och skåp.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Om jag förstått saken rätt så har Maken digitaliserat en del grejer. Men inte har jag koll på vare sig vad det är eller hur man hittar det ...

      Radera
  7. Har du glömt "Fem en fredag"?????????!!!!!!!!!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Nej, började men hade inget att komma med tyckte jag ...

      Radera
  8. Duktig du varit. Vi har också kartongvis med gamla filmer ståendes o källaren. Jag vill slänga och maken spara... en uppsjö av gamla anteckna från sin universitetstid står där också- till vilken nytta??? Skönt för dig att vara av med skräpet

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja men oj så länge jag tänkt på saken!!! Det går att skjuta upp det mesta, men nu är jag glad att det är gjort. Kommer nog inte att sakna dem.

      Radera