På höst- och vägkanten

Sjön ligger spegelblank, luften känns hög och klar, solen värmer även om inte plusgraderna är jättemånga. Men på en promenad i Barndomslandet finns mycket att glädjas åt bara man inte är för tunt klädd! Och det var ju inte jag ...

Bukett från dikeskanten: ett par eftersläntrande lupiner, fibblor och blåklockor och
de där små vita vars namn jag aldrig kommer ihåg,

Solröda rönnbär, förmodligen sura men jag ska ju ändå bara titta på dem!

Kärleksörten blommar troget.

Där ute på den där stenen samlas de, fåglarna vi inte är så förtjusta i: skarvar.

Vissa växter behåller sin skönhet även efter döden.

Men kära lilla styvmorsviol, nu är du väl ändå vilse i pannkakan! Du är en vårblomma och
ska inte alls dyka upp så här i oktober. Fast okej då, du är himla söt när du än kommer,
även om du är lite blek om nosen ...

Copyright Klimakteriehäxan