Att ha pippi på fåglar är ingen allvarlig åkomma alls. Men livslång är den, det är jag ganska säker på. Alltså betyder det att min samling av fåglar fortsätter att växa, trots att jag egentligen inte alls samlar på dem. Fast hur ska man stå emot när man plötsligt befinner sig framför en helt bedårande kudde med domherrar på?
I Barndomslandet såg vi ofta domherrar. De var flitiga gäster som uppskattade solrosfröna vi bjöd på i den lilla fina fågelstugan utanför köksfönstret. När havrekärven kom upp i advent hittade de den omedelbart och vi hade ett levande julkort att titta på.
Numera, i Den Stora Staden, dräller det inte direkt av de trevliga rödbröstade fågelherrarna, inte av deras betydligt blekare damer heller.
Fast nu kan jag titta på dem vareviga dag, på plats i soffhörnet.
Till råga på allt var kudden på rea.
Och i min anhopning av fåglar (varav inte en enda kan flyga, märk väl) blev detta pippi nummer 75.
Jo, de får dela på sitt "katalognummer".
Hela gänget, inklusive några flygande släktingar, möter du om du klickar på etiketten "pippi" här.
Copyright Klimakteriehäxan
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
domherrar gillar jag ❤️ även den jag fick av dig
SvaraRaderaMen OJ!!! jag har glömt mina domherrar, var har de gömt sig??? brukar ha dem i en stor krukväxt men där sitter de inte, kan de ha flugit sin kos?
RaderaUnderbar kudde och den passar precis i färg till soffan.
SvaraRaderaDu fattar att jag inte tvekade!?!
RaderaJag fick en domherre i porslin när jag var liten, den är så fin. Tror den är en riktig klassiker. Den ligger magasinerad.
SvaraRaderaMen jag håller med dig, man blir alltid extra glad när de kommer till fågelbordet. I huset i Sverige stod det en stor rönn ganska nära fågelbordet och fågelbordet stod så jag kunde sitta på en pall och titta, det gjorde jag mycket.
Din kudde är verkligen jättefin, matchar soffan så perfekt!
Ja jag är nöjd med mitt (rea)fynd! Och hoppas på fler domherrar IRL också.
Radera