söndag, januari 20, 2019

Shoppare av olika sorter

Hurdan shoppare är du?
Kanske tillhör du den smarta typ som noga tänkt över dina behov, kollat saldot på bankkontot och dessutom gjort research i din dator för att ta reda på var det du behöver köpa brukar säljas, om det finns i lager och så gäller det förstås att jämföra priset mellan olika försäljningsställen.

Det där är bilden av den välplanerade kunden, den som bara går in i en butik för att göra just det där genomtänkta inköpet: hämta varan, gå till kassan och så raskt ut igen, hemåt med den nya ägodelen som strax ska tas i bruk. Inga spontanförvärv, ingen tvärtändning på något som bara är till lust men väldigt liten nytta ...

Jag kan bara erkänna: jag tillhör den andra typen. Den som kan förföras av något i ett skyltfönster, av en pryl som bara står där och hojtar till mig: kom och ta mig! Ropet kan också komma från en reaskylt: nu gäller halva reapriset! OK, det där hojtandet är det bara jag som hör, men jag hör det väldigt tydligt. Inte sällan lyder jag. Ibland är resultatet en bra present till någon annan än mig själv faktiskt!

Kanske blir det där inköpet ifrågasatt. Väninnan säger lite undrande: Men har du inte redan en nästan likadan? Maken suckar och säger att han sett snyggare/bättre/mera användbart. Dottern rycker på axlarna och menar att jag får väl göra som jag vill, även om hon skulle ha avrått om hon haft chansen.

Vad är då svaret, eller ska vi kalla det försvaret? Tja, nånting i stil med "jag-råkade-bara-ha-ett-par-minuter-över-och-så-låg-butiken-där-precis-och-jag-föll-pladask ..."

Det är inte vad man kallar för en planerad shoppingrunda. Men det kan vara rätt kul. Faktiskt. Behöver inte ta lång stund heller. Och faktum är att jag sällan ångrar de där köpen!
Hurdan shoppare är du?


Och som du förmodligen redan räknat ut är detta också mitt bidrag till dagens Skyltsöndag. Butikerna i Hornstullsgallerian fick bli min primära bildkälla den här gången. Det var som synes inte ont om reaskyltar!
Fler skyltar, av vitt skilda sorter, som vanligt om du tar vägen via BP:s blogg!

Det får bli en liten bonusskylt också. För visst är väl stolpen med frälsarkransen en sorts skylt? Dock är den inte nog för att jag skulle känna mig trygg där ute på isen. Har för dålig erfarenhet av promenader på sjöis och undviker det garanterat numera. Men i dag var det gott om både flanörer och skridskoåkare på Årstaviken.
Copyright Klimakteriehäxan

12 kommentarer:

  1. Det beror nog på vad det är som ska köpas ... Dvs hur mycket pengar rör det sig om? Dyra saker då är det undersökning osv som gäller men sedan är jag ju en sucker för reaskyltar och de där lådorna där allt (skit) kostar 1 €. Jag har köpt mycket billigt som jag aldrig använder men jag har också köpt mycket billigt som varit superbra! Jag anser inte att pris och kvalité går hand i hand alla gånger. Om min 10 €-väska går sönder så får den väl göra det, jag blir ju skitförbannad när den för 50 € går sönder lika fort.

    Men jo, jag försöker att skärpa mig och tänka efter några gånger om jag verkligen behöver saken. Det var väldigt mycket oanvänt som slängdes, såldes eller gavs bort när vi tömde huset.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Absolut. Mer noga ju större inköp ... och tack och lov köper jag inte särskilt ofta saker som inte kommer till användning!

      Radera
  2. jag har blivit den välplanerade shopparen, inköpslistan finns i huvudet, lockas inte att köpa ”onyttigheter”, nybliven diabetiker... köper gärna bra mat med kort datum för halva priset, utnyttjar 5% på tisdagar och vettiga erbjudanden på medlemsdagarna... inga ungar bort hemma, simmar i pengar! Går flitigt till biblioteket, garderoben full med fina kläder, har inte köpt någon KASSE på flera år, slänger ingen mat... Mina barfotaSKOR är inte helt gratis, dottern och sönerna har hjälpt mig hitta sköna skor, både till vinter och sommar ❤️

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hannele, du är ett enda stort föredöme.

      Radera
  3. har använt 30 kr loppis-handväskor många år men nu har jag lite finare handsydd hos väskmakaren som lagade min vattenkanna-väska... hon har sytt min nya, finns bara den i hela världen ❤️

    SvaraRadera
    Svar
    1. Och bilden? (vattenkannan vet jag ju hur den ser ut förstås, ångrar fprtfarande att jag inte köpte en när jag var i London och de såldes i jättemånga affärer)

      Radera
    2. (du kan söka lauraDidion på facebook och instagram, min väska är kopparfärgad... hon har tillverkat bara en sån)

      Radera
    3. (hennes väskor, kopparfärgen lite liknande dessa:

      https://www.instagram.com/p/BrnWkgrlWP6/

      http://lauradidion.tictail.com/product/mall-liv-bag-large

      Radera
  4. Precis som du är jag en spontanshoppare. Faktum är att om jag måste köpa nåt, exempelvis en svart kavaj till en begravning, så hittar jag precis ingenting. Å det jag köper vid sådana "måste-tillfällen" kommer sällan till användning mer än en gång.
    Rea är alltid extra lockande, utan tvekan. Jag menar kan man komma över ett plagg som kostat säg tusen kronor och får det för 300 kronor så tackar jag inte nej.
    Ytterligare en sak som vi har gemensam. Jag ger mig heller inte ut på (hal) is. Okej, om det har varit mellan fem och 10 minusgrader i två veckor då vågar jag, men inte annars. Eller jo, när jag ser en stor och tung hjullastare på isen som skyfflar undan snön, då inser jag att isen skulle hålla för även för mina 50 kilo;-)

    En toppen skyltning och himla rolig text! Tusen tack och stort tack för länken också:-)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Exakt så är det: när något MÅSTE köpas finns inget! Och rea är roligt! Om is och mina "äventyr" har jag skrivit: https://klimakteriehaxan.blogspot.com/2005/12/nr-isen-ligger.html

      Radera
  5. Som boende i glesbygd med 10 mil till närmaste shoppingcenter, Kupolen i Borlänge, kan jag meddela att jag bara handlar på nätet. Och då blir det inte mycket till spontanshopping! Men en period tidigare i livet jobbade jag på Hamngatan, sen flyttade jag till Norrmalmstorg, alltså mitt i smeten bland alla frestelser man kan stöta på. MIna största frestelser var: skor! Italienska, små, högklackade...
    Tack för trevligt inlägg till temat

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ack ja, då befann du dig mitt ibland en rad suveräna skoaffärer med italienska underbara fotbeklädnader! Jag är svag för såna fortfarande, men klackarna får inte raka upp i skyn för då kan jag inte gå!
      Fast visst kan man väl spontanshoppa på nätet - jag ser massor med frestande annonser!

      Radera