Den här damen är inte mager som en tandpetare. Nej, hon har kurvor! Naturligtvis är hon inte tjock, inte alls, men om man betänker alla de modebilder man sett tillför den här dockan en ny och klart mera mänsklig dimension.
Jag tänker på de poserande tjejerna i postorderkatalogerna och annonserna, flickor vars redan långa och slanka ben gjorts ännu längre och slankare med dataprogrammens hjälp. Damer i nöjesbranschen som i reklamsyfte blivit av med en antydan till mage, aningen för kraftiga lår eller en liten liten valk i midjan. Och så vidare.
Den som tittar i något gammalt fotoalbum från 40-talet kan lätt konstatera att på den tiden var de överviktiga väldigt få. I dag dräller det av dem, inte längre bara i USA (som man påstod en gång) utan i varenda liten svensk stad också. Fetma är en folksjukdom. Och kampen mot den är svår att vinna.
I spåren av de magra idealen har antalet unga med ätstörningar ökat och i många fall fått katastrofala följder, konsekvenser som varar livet ut.
Kanske började smalhetsen på allvar med Twiggy på 60-talet, men hon kan inte behöva ta på sig hela skulden – en hel bransch hängde ju på och en stor del av den hänger kvar där än.
Att sedan för många kilon inte bara är tämligen missklädsamt och opraktiskt utan också dåligt för hälsan att släpa på är en annan sak. Men nog är det ett friskhetstecken att man i dag i klädbutiken kan hitta en skyltdocka som visar upp ett mer realistiskt ideal, även om vi är många som inte har en chans att se ut precis så där heller, hur mycket vi än anstränger oss!
Copyright Klimakteriehäxan
Inlägg
hon ser ju nästan normal ut... men hon är LÅNG
SvaraRadera(själv är jag kort PCO-hormon-tant; hade i min ungdom inga höften, ingen midja, små bröst, pojkbyxor satt bäst... ungefär som modellerna [PCO:are blir gravid sent och har mens länge som, som Sarah i bibeln - ärftligt]. Nu är jag bara en kort tant med PCO-mage)
(jag var som en kort ganska mager Twiggy - det hade inget med maten att göra, dottern var ganska lik mig, fast längre)
RaderaDet konstiga är, oavsett hur man ser ut så hittar man aldrig kläder som passar i alla fall. Jag har ju alltid sett ut så som man inte "får" se ut, dvs slank och lång. Jag hade ett h-e att hitta långbyxor, fick alltid köpa för stora och sy om. Skriver hade för det har blivit bättre: större utbud och jag kanske har blivit ett eller två kilo tyngre sedan jag fyllde 40.
SvaraRaderaVarför står det en naken docka i butiken, förresten?
Tror att man skyltade om bara - de har knappast en oklädd docka framme särskilt länge ... Det där med att hitta vad som passar - det handlar ofta om att hitta rätt butik!
RaderaHåller som för det mesta helt med dig. Även bildreklamen på olika klädkedjor har ändrat sig en aning tycker jag. Inte en sekund för tidigt.
SvaraRaderaOch jag vet att det inte är lätt att få tag på snygga, moderiktiga kläder om man är kraftig. Själv är jag raka motsatsen och har minst sagt lika svårt att få tag på roliga plagg, om jag inte väljer barnkläder vill säga. En himla tur att Desigual finns. Deras storlekar passar mig perfekt - för det mesta.
Kul att du gillar Desigual! Men du borde hitta en hel del både hos Zara, Mango och Gina Triot också. Ungdomsaffärer allihop, påstås det, men det kan man ju ge högaktningsfullt f-n i - jag för min del gillar HM också. Plus en massa designers med "finare" namn ...
Radera