Medel mot solen

Jo då, även jag har förstått. Man ska använda solkräm. Huden behöver hjälp för att sålla bort skadlig strålning. Är vi slarviga med den saken kan resultatet bli förödande: malignt melanom i värsta fall, i lindrigare fall mindre solskador som kan opereras bort men vara nog så besvärliga ändå.

Förvisso har jag solat en hel del genom åren. Ni vet, det var samma sak som med rökning: det var inte alls farligt, bara snyggt! Jag har "stekt", "pressat", "vrålsolat" till och med. Periodvis insmord i Hawaiian Tropic Dark Tanning Oil som spred stark kokosdoft och definitivt skyndade på kroppens färgförändring (till det bättre, vill jag då hävda). Hittade en riktigt gammal flaska, den har jag nu äntligen slängt.

Den som spar hen har ...

Men jag har andra burkar, flaskor och stift kvar. Hittar inget bäst-före-datum på en enda förpackning. Att jag började leta beror på en intervju med en hudläkare i Aktuellt härom kvällen, en kvinna som dels hävdade att alla alltid bör smörja in sig med SPF 50 överallt och dels rekommenderade att inte en enda förpackning solskyddsmedel sparas från en sommar till nästa.

Jag tittar på min lilla kollektion. Här finns faktor 4, faktor 6, faktor 10, faktor 20 och faktor 50. Ingen är köpt i år, oklart hur gamla mina flaskor är. Ingen luktar konstigt, om man inte anser att solkrämer luktar konstigt rent generellt. Så vitt jag begriper ger de mig visst skydd. Mitt skinn blir inte rött – den färgen är även i detta sammanhang ett stopptecken.

Förvisso är jag inte lika intresserad av att sitta/ligga i solen nu som jag varit förr. Men den där grå-grön-blåa färgen som mina ben har på vårkanten, efter en lång sejour i strumpor och långbyxor, den gillar jag inte. Och med SPF 50 på benen händer absolut ingenting med den kulören.

Återstår då ännu ett försök med BUS, alltså Brun Utan Sol. Har testat och sett ut som en zebra. Ett stiligt djur, visst, men ränderna passar bättre på den fyrfota varelsen än på mig. Kanske kan jag lyckas bättre nästa gång?

Tillbaka till doktorn i tv-intervjun. Hon säger som vore det en nyhet att kläder skyddar mot sol. Att det kan vara bra att vistas i skuggan, med hatt och solglasögon. Eventuell solkräm ska vara inköpt i år och förbrukas innan året är slut.

Varför kan jag inte låta bli att tänka att de där företagen som tillverkar och säljer solkrämer är de som är allra mest angelägna om att vi ska göra slut på alternativt slänga bort det vi har kvar i flaskorna? (Får faktiskt stöd för denna konspirationsteori av en läkare i bekantskapskretsen, inte hud- dock).

Fast just när jag skriver detta faller faktiskt ett stilla sommarregn utanför mitt fönster. Effektivare skydd mot överexponering i solljus finns inte.

Copyright Klimakteriehäxan