lördag, april 25, 2020

Skrotade drömmar

Idag har jag gjort mig av med en bunt av mina drömmar.
I många år har jag sparat tidningsartiklar, broschyrer och alla möjliga sorters publikationer som innehållit resetips. Jag hade dem sorterade i plastmappar: Holland, Portugal, Italien, Spanien, Argentina, Sydafrika, Moskva ...

Helt enkelt resedestinationer som jag så gärna ville tro att jag skulle komma till, i en del fall återbesöka. Alla de där klippen har jag stoppat i en låda, som vid det här laget var fylld till bristningsgränsen. Vilket kan ha berott på att de äldsta artiklarna var mer än tjugo år gamla! Men det är ju ett faktum att en stor del av charmen i att resa ligger i planeringen.

Jag började sortera för att plocka bort de äldsta, vars förslag på sevärdheter, matparadis och fyndshopping rimligen hunnit bli helt föråldrade. Men så insåg jag plötsligt det meningslösa i min samling. Visst, den har funkat. Har jag varit på väg nånstans ut i världen har jag letat upp den mapp där aktuellt resmål fanns arkiverat. På så vis har jag exempelvis hamnat på jätterolig krog i Rom, spännande second hand-marknad i London och små muséer som knappt någon hört talas om.

Fast idag verkar det trots allt enklare att gå till datorn och googla, det är ju självklart. Ändå kändes det som att för varje mapp jag tömde gick en dröm i kras. Tror aldrig jag kommer till Sydafrika, när det gäller Latinamerika får jag klara mig med mina minnen. Och tänk att jag inte lyckats ta mig till Reykjavik!

Några någorlunda moderna reportage om de mest närbelägna storstäderna har jag ändå behållit. Ville inte låta alla mina drömmar hamna på skrothögen i ett enda dråpslag! Förhoppningsvis kommer färjetrafiken till Finland igång igen, till Köpenhamn kan man ta tåget.
London vill jag inte heller ha sett för sista gången. Fast i år verkar sådana drömmar inte kunna gå i uppfyllelse.

De holländska tulpanhaven har jag också drömt att se IRL, men där har vi ännu ett
resmål som jag aldrig verkar nå. Tröstar mig med Stockholms tulpaner, förmodligen
 sprungna ur holländska lökar ...
Copyright Klimakteriehäxan

9 kommentarer:

  1. Men det där var ju nästan lite hjärtskärande! Jag gjorde många sådana beslut när vi röjde inför vår Spanienflytt. Så jag vet hur det känns, att något man tagit sig tiden att så fint spara i en pärm eller mapp nu finns några klickningar bort.

    Vill också så tulpanerna i Holland ... Njuter i stället av din vackra bild!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Nej, jag ska inte så tulpaner, jag vill se dem. Även om jag älskar att så.

      Radera
    2. Svårsådda, misstänker jag :-D
      Och jo, nog var det lite sorgligt ...

      Radera
  2. Vet inte vad coronaviruset gör med alla människor????? Alla verkar röja, städa och slänga just nu, nåt man garanterat inte hade gjort om inte det där förbannade viruset hade drabbat oss...

    Vi har en liknande samling inklusive ett kartbibliotek, fast vi har samlat på oss infon efter besöken på olika ställen. du har så rätt, allt är i stort sätt inaktuellt (inte minst kartorna då) och så mycket smidigare att kolla på nätet. Men lite ledsen blir man ju om man slänger minnen...

    SvaraRadera
    Svar
    1. Kartorna har jag på ett annat ställe och de tänker jag inte slänga, inte än ... Både London och Paris har jag orienterat mig i med riktigt ålderstigna kartor, grunden finns ju.

      Radera
  3. Jag säger som BP, det är något med det där viruset, som får oss att städa och röja som aldrig förr. Du har så rätt, man behöver inte så mycket i lådorna längre, det räcker med datorn och Google. När jag skriver det kommer jag på att jag borde städa vissa lådor jag också.
    Trevlig helg!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det finns alltid en låda till att rensa i! Jag gick ut hårt i bärjan av den här isoleringsperioden, men nu har jag tappat farten.

      Radera
  4. älskar att läsa gamla reseböcker ❤️

    SvaraRadera
  5. Åh, vemodigt! Jag börjar också inse att det är många resmål som blir obesökta för min del och kanske den bokade resan till Korsika i höst måste ställas in. Men Reykjavik ska du inte gräma dig över, det kanske ändå hade blivit en besvikelse. (Jag skrev nyligen ett blogginlägg om min olyckliga och obesvarade kärlek till Island.)

    SvaraRadera