torsdag, november 07, 2019

Djärva kvinnor som berättar spännande historier

Det har varit tomt i Mias bokhörna i nästan en hel månad. Nu visar det sig att hon varit sjuk, riktigt illa däran, men nu är den pärsen över och Helgfrågan tillbaka! Bra när det blir ordning på torpet igen.

Som vanligt blir det en huvudfråga och en liten extra bonusundran: Har ni läst något bra på sistone? är den första.
Jo, men jag har inte läst färdigt än! Har en bit kvar i "Två systrar" av Åsne Seierstad. Har skrivit om den innan och menar på fullt allvar att den borde läsas av alla. Det är sorgligt och upprörande men framför allt upplysande. Om två norsk-somaliska flickor som rymmer från hemmet i Oslo för att gå in i IS.

Jag har stuckit emellan med någonting helt annat: barn/ungdomsboken "En rackarunge" som den numera riktigt berömda Ester Blenda Nordström skrev för att stärka sin kassa. "Ett jävla solsken" heter boken om Ester Blenda som satt henne på den nutida listan över kvinnor som förändrat historien. Hon var Sveriges första "wallraffare" som journalist på Svenska Dagbladet och en sann äventyrerska dessutom, förtjänstfullt (och August-prisat) skildrad av Fatima Bremmer.

I barnboken med en 13-årig huvudperson lär man känna Ann-Mari, som uppvisar klara likheter med Ester Blenda själv och som ibland påstås ha inspirerat Astrid Lindgren när hon skapade Pippi Långstrump. "En rackarunge" kom för exakt ett hundra år sedan, 1919!

I kölvattnet efter succén med "Ett jävla solsken" har nu Ester Blenda Nordströms böcker tryckts upp i nya upplagor av förlaget Bakhåll. Det är reportage från Sibirien, om livet bland svenska samer, på resa i Amerika och så förstås debuten "En piga bland pigor".

Jag kan se en liten likhet mellan nutidens norska Åsne Seierstad och den djärva svenska reportern från förr. Båda har vågat söka upp svåra historier och tagit stora risker för att kunna berätta dem.

Och så var det ju bonusfrågan då. Det är ju Alla pappors dag på söndag. Firar ni fars dag? undrar Mia.
Min egen pappa brukade jag absolut fira, det var ju så eländigt att han var född på julafton och därmed gick miste om födelsedagskalasen och 
-presenterna, för hans dag drunknade i julfirandet. Hade han varit i livet skulle jag fortsatt fixa både tårta och present!
Numera är firandet tämligen behärskat, både på Mors och Fars dag. Bara att hacka i sig ...

Copyright Klimakteriehäxan

17 kommentarer:

  1. vi firade alltid min svärfar, borde ha firat maken istället

    SvaraRadera
    Svar
    1. Fast jag måste ju ge rätt till dem (Maken är en av dem) som säger att det är väl barnens sak att fira, inte äkta hustrurs/mäns???

      Radera
  2. såg dokumentären om Ester Blenda i svt, en intressant kvinna, roligt att Bakhåll ger ut böckerna.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja faktiskt! Jag missade dokumentären, den var borta när jag skulle titta.

      Radera
  3. En rackarunge vill jag verkligen läsa! :)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Kul bekantskap, hundra år gammalt bus ...

      Radera
  4. En jävla solsken har jag hört mycket om. Jag har heller ingen far att fira.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Pappor tenderar att försvinna ut i evigheten. Min dog tyvärr väldigt ung, bara 59 år.
      Den där boken är riktigt bra.

      Radera
  5. Min pappa är borta sen länge, men mina barn får gärna komma ihåg mig ;)

    SvaraRadera
  6. Har läst (lyssnat på) Ett jävla solsken, men inte något av Blenda själv. Har i alla fall sparat ner både ljud- och e-böcker på Storytel. Får ta tag i det nästa år. Seierstads har jag också nersparad, sedan lääänge. Som så mycket annat. Tid, ge mig tid!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag vet. Tiden räcker inte. Men "Två systrar" måste man ta tid till. Jag hade också haft den stående oläst länge.

      Radera
  7. Jag har läst Seierstads bok om Breivik och den var hemsk. Men också mycket bra.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Den vill jag nog också läsa. Om jag törs ...

      Radera
  8. Två systrar är säkert intressant. Funderat på att läsa den.

    SvaraRadera
  9. Ett jävla solsken tänkte jag läsa när den kom, men det har inte blivit av ännu, det är så mycket som lockar....

    SvaraRadera