tisdag, april 20, 2021

Nygammal stickning

Tänkte just ta mig an Gems Weekly Photo Challenge som är STICKA. Men någonstans ringde en klocka. Och minsann, samma utmaning gällde i juni 2019! Då uteblev inspirationen till en ny text. Fast en eller annan nytillkommen bloggbesökare kanske vill läsa mina snart två år gamla rader om en hantverksform som jag tycker är värd all aktning, även om jag inte längre utövar den själv. Förvisso kan man sticka på flera sätt, vaccinsprutor är exempelvis populära stickredskap i dessa tider ...

Att sticka roade mig mycket förr i tiden. Mitt stickande tog tvärt slut när Dottern vägrade att ta på sig den blåa tröjan med rosa rosor i nederkanten som jag själv designat och förfärdigat, i den fasta övertygelsen att hon skulle bli glad och känna sig fin. Men så blev det alltså inte.

Vid det laget var min karriär som "handarbeterska" ändå mångårig. Det började ju redan när mamma hade syjunta, för då lekte vi småflickor samma sak, försökte korsstygn, kråkspark, virkning och stickning, med varierande resultat.

När jag så skulle sticka "på allvar" fick jag till uppgift i skolslöjden att förfärdiga ett par ullsockor. De fyra strumpstickorna for åt alla håll, det blev knut på garnet, jag tappade maskor, ena varvet blev alldeles för löst, nästa stenhårt.

Jag hatade det, så mycket att jag en dag  jag minns det än med stor förvåning, för det är inte alls likt mig  jo, en dag slängde jag stickningen i väggen. Den färdiga strumpan hade jättestor fot, men skaftet var så smalt och resåren så hård att man inte kunde ta den på sig ...

Sedan gick det ett antal år innan jag plötsligt tände på idén att sticka igen och det blev en tröja i vitt och ljusblått, flitigt använd (inte utan stolthet) och riktigt fin. Och så fortsatte jag så, fram till det där olycksaliga flickplagget i storlek fem år.

Någon såg i alla fall att intresset fanns och en dag mycket senare i livet fick jag en present, ett ganska ovanligt smycke. Det är en stickning i miniformat, tänkt som en brosch. Stickorna är tandpetare med en liten träkula i änden, garnet tunt, rätstickningen (över tio maskor) helt autentisk. En idé lätt att kopiera för den pyssliga!

Broschen är inte flitigt använd, det vore en lögn att påstå, men nu kom den i bruk i alla fall, eftersom Sanna utsett ordet STICKA till veckans tema i Gems Weekly Photo Challenge.
TändSTICKAN är förstås med i bilden för att ni ska fatta storleken. Eller litenheten, rättare sagt.

Copyright Klimakteriehäxan

14 kommentarer:

  1. Fin brosch, min mor lärde mig sticka i 4-5 års ålder, har fortfarande kvar en sticka med Benjamin Syrsa som stopp.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Vi fick lära oss tidigt. Jag kan sörja att det s a s tagit slut.

      Radera
  2. Det var de minsta stickor jag någonsin sett! Små men naggande goda.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Fast jag tror inte man vill sticka särskilt långt och länge med dem!

      Radera
  3. Att sticka har jag testat men vare sig det eller andra handarbeten har fångat mitt intressse. Men mamma och mormor stickade så jag behövde inte gå utan allt stickat. Och det som stickades fick inte vara stickigt för då ville jag inte ha det.
    Lite nedslående med dottern som inte ville ha din tröja. Men här känner jag igen mig.
    Fastnade förstås för den lilla broschen med stickningen. Helt unik kan jag tänka mig.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag har handarbetat riktigt mycket i mina dar:stickat, virkat, broderat, gjort batik ... det har varit kul! Stickbroschen är inte flitigt använd,ska erkännas.

      Radera
  4. Broschen är ju hur fin som helst. Kanske inte att ha på sig direkt men som detalj i in boxram till exempel. Jag går igång på sånt som du vet.
    Du hade åtminstone talang eller nåt liknande för handarbetet. Kan inte säga samma sak om lilla mig;-)

    PS. Sticka har till och med varit med två gånger, så jag fick också tänka till lite extra. Du löste "problemet" galant:-) DS.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Latmanslösning på Gems Weekly, medges direkt! Men jag hymlar i a f inte med det, och länkar till båda omgångarna!(men vad betyder "i in boxram"?)

      Radera
  5. Svar
    1. Och inte svår att kopiera för den som har lust.

      Radera
  6. Härligt inlägg att ta del i och sticka görs flitigt i detta hushåll men oftast på rundstickor. Jag har alltid tyckt om att handarbeta och sy barnkläder. Nu varvar jag stickning med virkning.
    Vilken gullig present du fick av din vän men kanske inte användbar. Dock användbar för detta inlägg <3

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja saker kan verkligen komma till användning på olika sätt!!! Undrar om jag kommer att återvända till handarbetet, som jag haft så mycket glädje av.

      Radera
  7. Tändstickan till var kul uttänkt, det där var väl ungefär hur långt mitt tålamod skulle räcka ifall jag stickade.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja det finns några ufo-n i vrårna ...
      UnFinished Objects, alltå ...

      Radera