måndag, december 28, 2020

När drömmar går i kras

Det är en av årets sista dagar när jag möter den krossade drömmen. På Ringvägens trottar ligger den, sönderslagen i bitar, med avhuggen hals och spretande strängar, gitarren som kanske skulle ha blivit inträdesbiljetten till en musikkarriär utan motstycke ... Så kan i alla fall idealbilden ha sett ut. Men den blev uppenbarligen aldrig verklighet.

Kanske är det att ta i i överkant, men bilden på musikerdrömmen som gått i kras känns som om den skulle kunna symbolisera hela året 2020, ett år när så väldigt mycket aldrig blev vad vi hade önskat och trott. Många har förlorat så otroligt mycket (mer än en gitarr, självklart). 

Hoppas att den förtvivlade gitarristen finner tröst under 2021. Ett musikinstrument kan alltid ersättas av ett annat, ett nytt. Värre är det om man förlorat en kär vän eller familjemedlem, eller sin egen hälsa, sin försörjning. 

I allra bästa fall fungerade kraschandet av gitarren som distraktion, som utlopp för frustration och förtvivlan som behövde ta vägen nånstans. Och en ny gitarr kanske finns att spela på under det nya året. För visst ska det väl bli bättre än det som just tar slut?

Copyright Klimakteriehäxan 

11 kommentarer:

  1. tja, gamla skolgitarrer är inte mycket att ha... men en musiklärare sa att inte fel att ge 4-åringen en plast-saxofon, för det väcker ändå tankar och kan leda till nyfikenhet för instrumentet och musiken.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Säkert bra att försöka väcka intresset för musik tidigt. Blockflöjt och mandolin fick jag välja på, tror att jag var nio ... valde mandolin, blev aldrig duktig, bytte till piano, blev ingen Liberace ...

      Radera
    2. (blockflöjt var förbjudet hemma hos oss... de fick börja spela saxofon och klarinett direkt, hyrinstrument i början)

      Radera
  2. Det gör ont i mig att bara titta på den sönderslagna gitarren. Du har tolkat "liket" så himla bra. När jag såg bilden så tänkte jag spontant på en kille som kastat ut gitarren från fönstret för att han var less på allt och alla, speciellt på grannen som jämt klagade på hans gitarrspel. Så oschysst att jag automatiskt utgår ifrån att ägaren var manlig...

    SvaraRadera
    Svar
    1. Lustigt, jag har också sett en man framför mig, men det är klart att det kan ha varit en tjej också! Man får hoppas att det inte var någon dyrbar gitarr, det vore för eländigt! Och min tolkning är förstås min egen, jag har inte minsta lilla faktabas för detta ...

      Radera
  3. Gitarren blir en speciell symbolik för så mycket som gått i kras för så många- Och då är vi ju ändå, internationellt sett, ganska "lyckligt lottade". Ingen direkt svält, andra naturkatastrofer, krig eller annat. Men symboliken består oavsett i den trasiga gitarren.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja det var i de banorna jag kom att tänka. Nu gäller det bara att (den relativa) turen håller i sig ...

      Radera
  4. Jag tänker så ofta när jag ser bilder att oj så många historier där finns gömda, som väntar på att skrivas ned. Tänk om man fått den där bilden som källa att skriva en uppsats kring!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Nu tog jag ju chansen i alla fall ... men man vill ju inte bli onödigt långrandig!!!

      Radera
  5. Håller verkligen tummarna för att nästa år blir annorlunda på ett positivt sätt!

    SvaraRadera