Om kriget med svenska ögon

Den 27/1 är det Förintelsens minnesdag. Har du något tips om en bra bok som handlar om andra världskriget? Så lyder veckans helgfråga från Mia i bokhörnan. Jag ser denna gång bort från alla skildringar av de vidriga lägren, förföljelserna av judar och romer och så vidare, och vill i stället ge plats för en ung svensk kvinnas mycket intressanta iakttagelser när hon beskådar kriget från Stockholms horisont.

Astrid Lindgrens "Krigsdagböcker 1939-1945" ger en delvis ny och definitivt intresseväckande bild av denna märkliga kvinna. Hon hade, 32 år gammal, hem och barn och heltidsarbete, men lyckades parallellt med det följa med i världshändelserna och löpande kommentera och analysera dem i sin egen dagbok. Hon sparade tidningsurklipp och foton som kompletterade hennes egna noteringar och kloka tankar.

Det blev sjutton dagböcker inbundna i läder, den sista avslutad nyårsafton fredsåret 1945. Då har hon hunnit fylla 37 och första boken om Pippi Långstrump har publicerats. Dagböckerna förvarades ända fram till 2013 i Astrid Lindgrens hem på Dalagatan i Stockholm, i en flätad tvättkorg! På en av bokens första sidor och även på omslaget står, i en faksimil av Astrids handstil: "Gud hjälpe vår arma av vanvett slagna planet!" Misstänker att hon skulle upprepa det i dag om hon fortfarande levde.

Det digra materialet har förstås redigerats och bantats, av Hélène Dahl och (Astrids barnbarn) Annika Lindgren. Den har fått internationell spridning, finns bland annat på japanska! Boken gavs ut 2015, tretton år efter författarinnans död. Och trots min ambition att inte köpa fler böcker slog jag till. Det har jag inte ångrat. En bok man faktiskt vill äga! 

Copyright Klimakteriehäxan