Fem frågor varje fredag från Elisa Matilda. I dag dessa:
- Vad retar du dig på när du går ut och äter? Vill inte vänta på maten hur länge som helst. Vill att personalen tittar åt mitt håll ibland och undrar om jag vill ha något mer. Kan också känna mig gnällig om jag inte tycker rätten på tallrik gör skäl för sitt pris.
- Vad retar du dig på under tv-tittande? Ojojoj den listan kan bli lång ... Okontrollerat kroppsspråk, felaktiga uttal, tokiga betoningar, språkfel, kläder som tar uppmärksamheten från "budskapet". För att nämna några saker som tv-tittaren ser i rutan.
- Vad retar du dig på när det kommer till språk/grammatik? Som sagt, den listan kan bli VÄLDIGT lång. Varför vet inte folk att "man" är singularis? Varför skiljer man inte på "sin" och "hans" (exempel: Han ogillade sin kalaskula - jfr: Han ogillade hans kalaskula. Två helt skilda människors magar, faktiskt.) Varför vet inte folk att det heter mellan-och eller från-till, i stället för mellan-till? Sätter punkt där innan detta är i storlek som en tegelstensroman. Kalla mig språkpolis, jag tål det. Önskar i grund och botten att vi vore fler. Många fler.
- Vad är något du retar upp dig på i hemmet? När jag själv förlagt saker som jag alldeles nyss hade i handen!
- Vad är något du gör som retar andra? Kan absolut framstå som besserwisser emellanåt. Pratar ibland för mycket. Andra människor kan med säkerhet få till en riktigt lång lista om mig även på den här punkten.
Där ser man, så mycket man kan uppleva som irriterande. Och ändå är de väl alla tämligen oförargliga företeelser, om man jämför med riktiga problem som det förvisso finns gott om.
Copyright Klimakteriehäxan
Inlägg
är väldigt glad att vi inte längre pratar som under Gustav Vasas tid, inte ens Strindbergs nysvenska är gångbart, jag är väldigt intresserad av språkförändringar. Det som är viktigt att det inte uppstår missuppfattningar, syftningsfel.
SvaraRaderaSyftningsfel är dock supervanligt. Även i böcker. Vissa förändringar är självklart bra, men inte när de bidrar till otydlighet.
RaderaJag har inte gett några exempel mer än på "de och dem" som används väldigt illa. Men det finns fler. Håller med om dina exempel som språkpolis.
SvaraRaderaJag tillhör alltså dem som inte tycker att man får behandla svenska språket lite hur som helst. Gammaldags? Kör för det.
RaderaHahaha, det där med besserwisser känns igen!
SvaraRaderaMan får öva sig på att säga: "Jag KAN ha fel?!"
RaderaSyftningsfel kan bli väldigt roligt, som med magarna i ditt inlägg. Bortförklaringar kan också ibland vara helt galna, men.... roliga!
SvaraRaderaFör all del, visst kan man fnissa åt många tokigheter. Det är ju sällan nån som dör av ett språkfel ...
RaderaHåller helt med om det du säger om språkfelen. "Öppet mellan 9-18" eller det där nya att i skrift använda "en" där det ska vara "man". "Man" är subjekt och "en" är objekt. Sedan är det en annan sak att jag själv när jag TALAR säger "en" där det ska vara "man", men det beror på min värmländska dialekt :)
SvaraRaderaFast både "man" och "en" är indefinita pronomen. Så båda kan användas som subjekt, tror jag. De värmländska avarterna delar vi!
Radera"Vart är du?" typ.
det finns mycket språkligt en kan reta sig på även där en skulle kunnat förvänta sig bättre. jag tycker absolut att en ska säga till när maten inte är bra när en äter ute!
SvaraRaderaGlömmer aldrig sms-et jag fick från Dottern när hon var på sin första utlandssemester utan föräldrar. Hon skrev: "Mamma så glad jag är att du har lärt mig att klaga på maten på krogen" .................
RaderaOm folk som inte har språket som yrke gör fel på sin/hans, det kan jag stå ut med. Men jag ser det allt oftare i tidningstexter och romaner. Den senaste deckarserien jag läst, där var det i stort sett rakt över fel på det, ursprunget var engelskt och där är det ju bara his/her. Betydligt enklare.
SvaraRaderaMitt senaste öronskav kommer från felaktigt översatta prepositioner. Power of gratitude = kraften av tacksamhet. Antingen vill jag ha ”i” eller ”tacksamhetens kraft”.
Men - jag vill ju inte vara bakåtsträvare, så att engelskan tar över får jag leva med. Var det inte på15-1600-talet som tyskan invaderade svenska språket?
Obs! Räknar mig inte till språkpolisernas skara. Inte privat, i alla fall.
Visst är det olika krav man kan ställa på proffs och "vanligt folk". Men det formligen dräller av språkfel, också i "seriösa" publikationer och det är riktigt sorgligt!
RaderaHär är vi helt överens. Å de punkter du inte fick med till fråga 5 kan du läsa hos mig;-) Där kompletterar vi varandra. Måste dock självkritiskt medge att jag också gör några tabbar ibland på min blogg eller rättare sagt i mina kommentarer till andra. Men även solen har ju som bekant sina fläckar;-)
SvaraRaderaAlla har förstås rätt att göra fel nån gång. Som sagt, det där med solen och fläckarna ...
RaderaOch tänk att jag kan definitivt komma på mig med att hojta till rätt högt när det är sport på tv.
Haha, vilken underbar svada du bjuder oss på! Vill man så kan man reta sig på mycket, även jag reagerar på språkbruk, även om jag är långt ifrån perfekt själv märker jag när jag korrekturläser mina egna texter...
SvaraRaderaTrevlig helg
Ingen är perfekt ... men hu som jag kan reta mig på galenskaparna som travar sig framför mina ögon/i mina öron! Läs gärna här:
Raderahttps://klimakteriehaxan.blogspot.com/2007/07/om-storlekens-betydelse-och-betoningens.html
Ojojoj, kan inte anbat än hålla med just när en text blir svårtolkad för att den som skrivit inte orkat bry sig. Stavfel och missar är en sak och att språk utvecklas/förändras är ju bara att acceptera. Men jisses ...
SvaraRaderaDetta kan tänkas roa dig, en liten språkövning i största enkelhet :-D:
Raderahttps://klimakteriehaxan.blogspot.com/2007/07/om-storlekens-betydelse-och-betoningens.html
Mellan-till har jag nog alltid sett, jag förstår inte riktigt hur det skulle användas alls. Men det finns många som inte kan skriva, jag är inget undantag, men jag tycker i alla fall att jag lyckas för det mesta ��
SvaraRaderaMellan Stockholm och Oslo, från Stockholm till Oslo. Krångligare är det inte! Alla som skriver kan bli ännu bättre, oavsett vilken nivå man befinner sig på. Fast huvudsaken är förstås att man har kul och gör sig förstådd.
Radera