onsdag, augusti 26, 2020

Ljus att älska och ljus att inte förstå sig på

Så här års tror jag att vi uppskattar solen mer än någon annan tid på året. Visst hälsar vi vårsolen med största glädje, visst älskar vi semestersolen, visst är det härligt med snö som gnistrar i solljuset. Men nu i sena augusti när vi vet att dagarna blir kortare och mörkret kryper på oss är varje solstund en skatt, något att ta till sig och lägga i minnet för att plocka fram när november tagit över.

Som stunden på badbryggan i skärgården när det glimmar och blänker i de pyttesmå vågorna. Foten där parasollet ska stå är tom, för vem vill skapa skugga här och nu?
LJUS är veckans temaord för Gems Weekly Photo Challenge! Fram för solen!

Så gott som årstidsneutral är väl annars den där företeelsen som heter doftljus. Antagligen uppfunnen av någon som inte gillar hur levande ljus luktar. Alltså stänger man in ljusmassan i en burk sedan man pytsat i någon sorts parfym eller annan kemisk väldoft, som sprids i rummet när ljuset brinner.

För min del har jag aldrig riktigt tänt på idén. Vet inte varför mina stearinljus inte duger, varför jag skulle vilja ha citrondoft eller en air av rosor över middagsbordet. Det kan ju bli rena kriget mellan olika lukter i rummet! Alltså köper jag inga doftljus, men jag har något: present, förstås, i all välmening. Dock inte använt. Eller tänt på, om man ska försöka vara lite lustig ...

Bild från Nordiska Galleriet
Helt klart är det jag som inte fattat grejen. Men jag begriper den ännu mindre sedan jag insett vad ett doftljus kan kosta. Se bara på "Silencio", designad av den italienske Piero Fornasetti. Såg det i ett heminredningsreportage där skribenten lagt till ett tröstens ord: "man kan ha saker i burken när ljuset brunnit ner". Tröst? Jo men det kan man väl behöva, om man betalat 1795 kronor. Det finns större, för över 3000 spänn!

Anledningen ska vara burkens design och doften, som har fått ett eget namn. Den heter i just det här fallet Otto och beskrivs så här: "en fyllig, rund doft med topnoter av timjan och lavendel som blandas med cederträ och iris och rundas av i en bas av tolubalsam, rökelse och björk".

Jojo. Nu är jag inte särskilt förtjust i Fornasetti över huvud taget, så jag avstår köp utan minsta sorg i hjärtat.
Skippar alltså doftljus men fortsätter njuta av solljuset så länge det går.

Copyright Klimakteriehäxan

18 kommentarer:

  1. Så vackert!
    Vatten, jag längtar till Sverige när jag ser denna bild.
    Vissa doftljus gillar jag, beroende på doft och tillfälle, men inte på matbordet.
    Ha det bra!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det ÄR vackert i Sverige. Fast det är det väl i Wales också, jag har aldrig varit där?!

      Radera
  2. Skugga är intressant, dagsljus gillar jag,
    varken doftljus eller andra ljus i vårt hem

    SvaraRadera
    Svar
    1. Nä har man haft eldsvåda i handväskan så tänker man sig väl för lite extra ...

      Radera
  3. Sol, vind och vatten i kombination är oslagbart! Men doftljus kan jag vara utan.

    SvaraRadera
  4. Doftljus och rökelse får mig att må illa. Dofterna tar över hela rummet. Lika äckligt är det med starkdoftande blommor, alla liljekonvaljbuketter hamnar på balkongen. För att inte tala om de där hemska små granarna som hänger i vissa bilar, kväljande!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Liljekonvaljer älskar jag men stöter på dem alldeles för sällan - men visst luktar de starkt! Doftgranarna, heter de inte Wunderbaum? är ruggiga!

      Radera
  5. Förr hade vi mycket doftljus och rökelse. Men aldrig vid matbordet, utan efteråt.
    Men idag hyllar jag dagsljuset och solljuset!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Har aldrig tänt rökelse heller.

      Radera
  6. Du hade så rätt ed din kommentar. Här har vi tänkt i samma banor.
    Dessutom avskyr jag doftljus oavsett vad de kostar. Rökelser som var så inne för 40 år sedan likaså. Konstgjorda dofter är liksom inte min grej.
    Nu är jag inte så förtjust i levande stearinljus heller. Föredrar LEDar.

    SvaraRadera
    Svar
    1. LED har absolut fördelar, men jag fortsätter nog med de levande tills vidare. Och min aversion mot doftljus kommer inte att gå över.

      Radera
  7. Haha, tänker alltid på min pappa som tycker det är så vidrigt med alla dofter som man försöker dölja skitlukten med. Det går ju liksom aldrig, den ligger där som en underton. Spanjorerna ÄLSKAR sina luftrenare och sprayer, hyllmeter efter hyllmeter. För hemmet och bilen.

    SvaraRadera
  8. Instämmer helt.Varför betala för ett doftljus oavsett tillverkare. Men vanliga stearinljus tycker jag om. Doftfria.
    Nej, första bilden med sol, ljus och vatten är svårslagen.

    SvaraRadera
  9. Det var ruggit dyra doftljus. Brukar inte heller gilla doftljus men doftljus från Skandinavisk gillar jag, fast eldar dem sällan utan de får stå och dofta som de är. :-)

    SvaraRadera
  10. Jag håller helt med dig, just nu njuter jag av solen på ett alldeles särskilt sätt och älskar att titta på solglittret i sjöns vatten. Ljuset får vi försöka minnas i mörka november. Jag förstår att du inte köpte ett sån't där doftljus, det var rent kriminellt dyrt! Alltså, vem köper sådana???

    SvaraRadera
  11. Härlig sommarbild, kul för att minnas till nästa sommar.

    SvaraRadera
  12. Heisann, ikke noe annet lys kan erstatte sollyset! Enig!

    SvaraRadera