Nyårsbrevet till Maken från en nybliven mamma

För 36 år sedan firade jag mitt första nyår som mamma. Att få barn var naturligtvis enormt omvälvande för mig precis som för alla andra. Speciellt kanske eftersom jag var övertygad om att alla människor inte ska bli föräldrar, och att jag faktiskt var en av dem. En inställning som, skulle det visa sig, han som blev Maken inte förstod över huvud taget. Och jag ändrade mig bevisligen!

Där har ni bakgrundshistorien till det dokument jag nu tänker dela med er, som start på bloggåret 2023. Osedvanligt privat, helt klart, för att hamna på min blogg men ... jag tycker det kan få läsas av fler! Maken hittade häromdagen kuvertet med ett kort i och på det texten som ni ser här nedan. Märkligt nog minns jag inte alls att jag skrev den, men det gjorde jag alltså – och jag tycker att jag står för den än!

Naturligtvis ska Sonen få läsa, kanske vill han rent av ha originalet? I dag när han själv är pappa till två ljuvliga ungar tror och hoppas jag att han kan förstå sin egen betydelse i relation till föräldrarna.

Här är det, "nyårsbrevet" jag skrev när 1986 blev 1987. Inser till min förvåning att det rent typografiskt ser ut som en dikt! En som inte rimmar då förstås ...

Copyright Klimakteriehäxan