fredag, december 07, 2018

Fifty shades of grey


Två associationer dyker upp när jag tittar ut genom fönstren.
Den ena förflyttar mig till riksdagens plenisal och den stora väven i fonden, bakom talmannen.
Den andra pekar på den där urtrista mångmiljonsäljande bokserien av EL James.

Jag föredrar att tänka på bildväven, "Minnet av ett landskap" av Elisabet Hasselberg-Olsson. Den har visserligen inte så många urskiljningsbara detaljer som mina foton.
Men mitt "eget" landskap är också något av ett konstverk i gråtoner, eller hur?


Copyright Klimakteriehäxan

8 kommentarer:

  1. Kan trösta dig med att jag tog ett lika grånyanserat foto här där jag är ...

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja där ser man - solen gömmer sig för oss alla ibland!

      Radera
  2. Svar
    1. Fifty shades of grey, i min egen upplaga!

      Radera
  3. Du kan då inte ha befunnit dig i Stockholm, för vitt var det då verkligen inte. Å med vitt menar jag snö alltså. Men visst var det disigt och fyra plusgrader. Å det klagar jag inte över;-)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Värmland, det jag kallar Barndomslandet i bloggsammanhang!

      Radera
  4. De är vackra ändå, de där bilderna av snölandskap när allt blir grått och svart och vitt. De där böckerna har jag inte läst och tänker heller inte göra det.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja det är färgbilder i sin egen art! Om bokserien: jag läste del 1. Skulle aldrig falla mig i natt läsa resten. Men nu vet jag i alla fall vad jag varnar för!

      Radera