God morgon!

Det där var en lögn. Det är en usel morgon. Efter en usel natt.

Släckte som vanligt strax efter midnatt. Svalt i rummet, rena släta lakan, några snälla boksidor som godnattsaga avklarade.

Men inte somnade jag trots att jag tyckte att jag var – borde vara – trött. Snart började det regna, ett behagligt ljud att somna till normalt. Hjälpte inte.

Klockan tre gick jag upp. Löste en sudoku, åt ett par skivor Rågrut med mjukost och drack vatten. Återvände till sängen vid fyra. Somnade inte.

Det slutade regna, några fåglar gladdes hörbart åt det. Men jag blev inte ett dugg gladare. Gick på toa trots att jag inte tyckte att jag behövde, fast på något sätt ska man ju fördriva tiden eller hur?

Kanske slumrade jag en halvtimme sedan. Vaken igen, kände hur underlakanet låg i skrynklor som om någon kört en jättestor elvisp i sängen. Vispen, det var förstås jag.

Mobilen pep. Förmodligen någon som skrev ett ord i Wordfeud, jag har kommit fram till att den absoluta majoriteten som ägnar sig åt det spelet är nattugglor.

Ute hade ljuset återkommit, fåglarna var lite mer energiska.

Strax efter sju – arbetstid! – kom någon med någon sorts såg och började jobba under mitt fönster. Upp och stänga, tack för att det finns treglas!

Ägnade mig än en gång åt att, i onödan, gå på toa. Inget särskilt kul tidsfördriv. Snurrade några fler varv i sängen, vände svalt hörn av kudden mot kinden.

Lyckades somna en stund när man vanligtvis brukar gå upp. I köket lite senare hälsas jag av Maken med ett "God morgon!". Han anade inte hur fel han hade. Nu hoppas jag bara på en god natt när det är dags att lägga sig igen.

Copyright Klimakteriehäxan