Se där en rubrikrad du absolut inte begriper. Nej, naturligtvis inte! Men om du fortsätter läsa kommer du att haja vad jag är ute efter.
Låt mig ta några färska exempel. Hur pålitlig tror jag att däckfirman är, den som trumpetar ut att "det är dags att byta till sommardäck" när vi är i mitten av juli? Vad tänkte den kommunale tjänsteman som sa OK till reklamsnutten i vilken man vill locka folk att flytta in – eftersom de erbjuds utrymme att "göra det dem är bäst på"? Städfirman som erbjuder "mattvät" kanske är levande och effektiv, deras språkgranskning är död. Antagligen har den aldrig funnits.
En klädfirma som är väldigt aktiv med annonser i sociala medier kom just i dag med ett nästan oemotståndligt förslag, i alla fall om jag vore man. För vad sägs om "unisexväst för män"? (Men särskilt snygg var den inte.)
Ibland ser man att det är en digitaliserad översättningstjänst som är boven. I min mobil får jag ideligen upp reklam för ett spel som ska hindra mig från att få Alzheimers (bara att påstå en sån sak!) och det går ut på att hitta motsatsord till ett som spelet spottar ur sig. Vad sägs om frågan "Om något inte är fel är det ..." och svaret som kommer upp är "HÖGER". Eftersom inte datorn är på det klara med att det engelska "right" kan betyda mer än en sak på svenska.
I min värld ska reklam, bra reklam alltså, bygga förtroende för företag, innehålla faktiska upplysningar, saluföra deras produkter på ett trovärdigt sätt, skapa goodwill. Tillkommer en gnutta humor är det ett plus. Har det blivit omodernt eller? Och tror jag rätt när jag misstänker att man har så bråttom på jobbet att INGEN någonsin läser de texter det egna företaget skickar ut i världen?
Visst, vi är inte så få som gnäller om den borttappade korrekturläsningen på våra tidningar och andra sajter för nyheter etc. Jag är förvisso en av dem. Men ett skrivfel i nyhetssammanhang slipper man i alla fall se återkomma, dag efter dag, vecka efter vecka, ja månad efter månad. De här annonserna verkar ha snudd på evigt liv.
Copyright Klimakteriehäxan
Inlägg
Det är så trist att det för många verkar vara totalt ointressant med stavning och sär/ihopskrivning. Syftning och sånt verkar också som om det bara gäller språksnobbar.
SvaraRaderaHär i stan stod det länge "Walldorfskola" på en vägskylt, men efter ett par år kom det en ny med ett l. Jag bor där en skylt pekar mot "Skönberga skolan" - på en rad. Ibland har jag lust att gå ut med en tuschpenna och åtminstone göra ett bindestreck, men jag biter ihop och tittar åt annat håll.
Nåt litet slarv här och där kan jag ha överseende med i såna här texter, då är det lätt att slira och det är inget offentligt eller officiellt. Men det är skillnad på en bokstav som kommit fel och uppenbara okunskapsfel, i mina ögon i alla fall.
Vi har vid hörnet på vårt hus en gatuskylt som påstår att gatan heter SockerSbruksgränd. Exemplen finns överallt.
RaderaVi hat bråttom, jag vill läsa en färsk morgontidning med de senaste nyheterna! (diditalt eller papper) Inte intressant att någon har pillat med korrektur....autokorrigering fixar tyvärr inte allt, tvärtom.
SvaraRaderaStavfel struntar jag i, men bra att korra särskrivningar och syftningsfel.
Ibland är språkhorrörerna av en sort som gör texten obegriplig. "Inte intressant att någon har pillat med korrektur" skriver du - poängen är ju att man inte ska behöva märka att en text är korrläst, det är när man märker att den inte är det som man blir sur.
RaderaVi "gamlingar" som jobbat i branschen vänder oss om i våra imaginära gravar. Håller hundra procent med dig, och att Hannele är så "motsträvig" förstår jag inte.
SvaraRaderaFörstår inte att man kan missbruka ett språk på det sättet. Nu är det ju inte bara svenskan som drabbas, det är nästan lika illa på BBC, CNN och El Jazeera.
En sak som stör mig nåt så fruktansvärt är när tv-kanalerna har julannonser i mitten av januari. Eller att man inte bryr sig att byta ut annonser som är rejält inaktuella, eller kör om annonserna ett år senare och tror att tittaren glömt budskapet.
Vissa saker var bättre förr...
Vi exponeras defintiivt för mycket mer reklam nu än förr, går inte att värja sig.
RaderaLitterära tidskrifter får gärna vara rättstavat, men vi förväntar oss snabba billiga dagliga nyheter och där får man ha överseende med lite felstavningar, för tidningar är redan dyra... få är beredda att betala mer.
SvaraRaderaJag har faktiskt 50 års erfarenhet av arbete med journalistisk text på en stor nyhetsredaktion. Felet många begår i dag är att de ö h t inte läser sina egna texter. Och eftersom så mycket publiceras digitalt är det också jättefort gjort att rätta ett fel, vilket inte går att göra i efterhand i en tryckt text förstås.
Raderaoch det har skett en hel del språkförändringar under 50 år
RaderaOch vet du vad Hannele - jag har hajat det!!! Men att vara korrekt blir aldig omodernt.
Radera