söndag, december 11, 2022

Tänk om man ändå hade ...

 ... kunnat tacka ja till att bli uppbjuden till en tango och sväva ut över golvet i armarna på en stilig kavaljer med fast grepp, fantastisk rytmkänsla och matchande hållning ... Ja tänk om man ändå hade kunnat dansa tango!

Nu kan jag inte det. Skulle förmodligen heller inte kunna lära mig, men det grämer mig fortfarande att jag under rätt många veckor i Buenos Aires på 80-talets början inte gick och tog lektioner. Om jag bara hade klarat EN enda dans med EN enda dansör (min lärare alltså) skulle jag ha varit så lycklig!

Carlos Gardel
Det är förstås i Argentina man infört Tangons dag den 11 december (möjligen har den finska varianten en egen högtidsdag) och för argentinarna är tangon verkligen något att fira. Än "lever" idolerna från förr, även om de är döda sedan länge. Men Carlos Gardels fanklubb njuter fortfarande av "El dia que me quieras", "El ultimo café", "Yira yira" och "Volver", för att nämna några av mina egna favoriter. 

Det har berättats för mig att när man på bio i Buenos Aires visat någon gammal film med Gardel fick man ofta stanna projektorn efter en sång, eftersom publiken stampat i golvet och hojtat "Otra! Otra!" vilket betyder att man vill ha en repris. Det ska ha fått personalen att backa och köra låten en extra gång ... i dagens digitala värld vet jag inte om det är görbart?

Nu behöver man inte dansa för att njuta av tango. Man kan gå och bara lyssna. Som på "El viejo almacen" i Boca-distriktet dit jag så gärna gått. Där upplevde jag bland annat Leopoldo Federico som ledde sin orkester med bandoneoner, fioler och allt. Lite störande var det att han var till förvillelse lik Thorbjörn Fälldin, men det är smällar man får ta. Dansparen som avlöste varandra var galet skickliga, inte minst i ögonen på såna som jag som aldrig skulle klara att vifta på en högklackad fot så där som man ska.

Den som är det minsta intresserad av tango ska leta upp långfilmen "Our last tango" som berättar (den sanna) historien om Argentinas mest legendariska danspar, deras karriär och romans som varade i nästan femtio år innan allt krossades. Lysande film, och att de verkliga personerna medverkar gör storyn än starkare. 

Tyvärr är det nu väldigt många år sedan jag var i Argentina, men så vitt jag begriper lever och vidareutvecklas tangon.  Tangodrottningen Susana Rinaldi har jag i alla fall sett på Stockholms jazzfestival, SÅ bra!

Astor Piazzolla har gjort sig ett namn internationellt som den moderna tangons skapare, men han får ursäkta: hans variant slår inte de smäktande romantiska sångerna från förr. Kul att Sven-Bertil Taube också gillade tango, det blev ett album som kom ut 1990 där några av mina favoriter finns med, fast med svensk text av ingen mindre än Lars Forsell.

Men hur förtjust jag än påstår mig vara kan jag aldrig tacka ja om någon skulle komma på den galna idén att säga "Får jag lov?" till mig när orkestern intonerar en äkta tango. Visst är det synd ...?

Copyright Klimakteriehäxan

15 kommentarer:

  1. Bara du får en kavaljer som kan leda dig, så är hoppet kanske inte helt ute, eller;-)
    Känner en tjej/kvinna från Bolivien. Hon är inte mera än max 1,50 m i strumplästen. Det är helt otroligt att se henne danska tango. Inte med sin man utan med sin son(!).
    Alltid roligt att läsa dina givande stories:-)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jo, hoppet är ute. Titta på ett par som vet hur man dansar tango - och det blir uppenbart!
      Tack för snälla ord.

      Radera
  2. maken gick på tangokurs medan jag lärde mig swingdans; jitterbug där man slänger varandra, Lindy Hop lärde vi tillsammans för tio år sedan... sonen gifte sig förra sommaren på ett slott, vi dansade säkert 4-5 timmar... sonen är också duktig

    SvaraRadera
    Svar
    1. Men gick ni inte på tangokurs tillsammans??? perfekt för ett par ju!

      Radera
    2. Hannele2:23 em

      vi var för blyga för att fråga... varandra

      Radera
    3. Hoppsan, den såg man inte komma!

      Radera
  3. på lokala Bokmässan förra helgen träffade jag en svens författare som älskar tango, hon går på finska dansklubbar och dansar

    SvaraRadera
    Svar
    1. Finsk tango är lite annorlunda men fin den med.

      Radera
  4. Anonym10:09 em

    Åh, vad jag längtar efter att dansa … jag umgicks i många år med ett gäng som träffades på olika orter och gick ut på dans … sååå roligt det var. Morotsmaffian kallade vi oss, för vi lärde känna varandra på hälsohemmet Tallmogården.
    Bloggblad

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag dansade också mycket förr i tiden, i princip varje helg. Jätteroligt, och motion fick man också! Hamnar jag på hälsohem nån lär jag få ägna mig åt grönsakerna och låta andra sköta dansandet ...

      Radera
    2. PS tror dessutom att jag var riktigt duktig på att dansa - men det var då det!

      Radera
  5. "Riktig argentinsk" tango är helt fantastisk Har sett den bl.a. just i La Bocca området i B.A. och på ett par andra ställen också-På det fartyg vi var när vi rundade Kap Horn fanns det medn ett argentinskt par som dels hade shower men som också lärde ut argentinsk tango. Jätteroligt. Men akrobatiken var jag vid 70 år alltför stel för.
    Tack för kul inlägg och visst ska jag söka upp filmen.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Visst är det fantastiskt! Och jag tror att du kommer att gilla filmen.

      Radera
  6. https://youtube.com/shorts/Sy4p9ujgsz0?feature=share Vet inte om länken fungerar men lite argentinsk tango från vårt argentinska tangopar

    SvaraRadera
    Svar
    1. Länken funkar! Åååå om det vore jag ....

      Radera