torsdag, mars 15, 2018

Brev och monologer att tycka till om

En helgfråga igen, är det inte ofattbart hur fort en liten vecka går? Mia i bokhörnan skriver:
Jag är smått allergisk mot brevväxling i böcker. Vad ogillar du i böcker?

Brevväxling kan funka för mig. Har läst flera "brevromaner", Håkan Nessers "Kära Agnes" var riktigt kul och dessutom kort! "En riktig författarhustru" återger brevväxlingen mellan Selma Lagerlöf och Valborg Olander, men den orkade jag inte igenom faktiskt.

Däremot reser jag ragg när författaren tvingar in mig i "inre monologer", helst i kursiv stil, och inte sällan väldigt fluffiga eller med mina ögon både obegripliga och fullständigt onödiga. Det finns naturligtvis exempel på sådana som fungerar, men generellt är jag emot!

Alltför detaljerade beskrivningar av rum, kläder och prylar tycker jag också blir påfrestande. Sällan är tapetmönstret av avgörande betydelse för en bra story.

Copyright Klimakteriehäxan

15 kommentarer:

  1. Jag ogillar överlag användandet av kursiv stil för mycket.

    SvaraRadera
  2. finns bra och dåliga brevromaner

    SvaraRadera
  3. Mia - håller med!
    Hannele - naturligtvis!

    SvaraRadera
  4. För mycket (ovidkommande) detaljer får mig att tappa läslusten. Nästan inget kan få mig så uttråkad.

    SvaraRadera
  5. Eller hur - tapetmönster var ett bra exempel!

    SvaraRadera
  6. Jag tycker inte heller om alltför mycket deltabeskrivning. Som läsare vill jag föreställa mig själv.

    SvaraRadera
  7. Håller med om de långa inre monologerna. Det är också en balansgång när man som författare vill att läsarna ska lära känna karaktärerna.

    SvaraRadera
  8. Visst är det så att en del brevromaner är bra, andra inte så bra.

    SvaraRadera
  9. Ja, jag är också ganska ointresserad av överlånga inredningsbeskrivningar.

    SvaraRadera
  10. har inget principiellt emot brev - eller dagboksromaner. det beror på om det är bra romaner

    SvaraRadera
  11. Anonym11:53 fm

    Jag bläddrar helt sonika förbi alla kursiva avsnitt som dyker upp. Brukar väldigt sällan ge något förutom irritation...

    SvaraRadera
  12. Inre monologer får mig direkt att fnittra och det som dyker upp i skallen är den "inre gudinnan" i Fifty Shadesböckerna och hur hon dök upp som gubben ur lådan när man minst anade.

    SvaraRadera
  13. Njuter av medhåll beträffande de inre monologerna ... det måste ju finnas exempel på såna som fungerar men ...

    SvaraRadera
  14. P.S.
    tapetmönster är viktigt

    SvaraRadera
  15. Jamen ja, Kära Agnes tyckte jag ju var bra också! Kanske har jag inte så svårt för brevromaner ändå. ;)

    SvaraRadera