Ni ser det, smältvattnet som förvandlat ett snöigt vinterdike till en yster vårbäck.
Tyvärr kan ni inte höra hur det låter: ett ivrigt porlande, ett kvillrande vattenfnitter, bubblor fulla av förväntan som inte går att undertrycka, brus av brådska: snön måste bort!
Glada stämmor i bäcken, som aldrig blir en å, eftersom den bara finns just nu en kort period, innan den återgår till att vara ett dike.
Stigen vi gick på var bitvis förvandlad så att det var som att kliva i sorbet. Men vad gjorde väl det?
Det är faktiskt vårdagjämning!
Copyright Klimakteriehäxan
lördag, mars 20, 2010
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
I dag njöt jag av solen inifrån - den sken rakt igenom mina skitiga fönster.
SvaraRaderaVilodag = hasning medelst såsning.
Vattenfnitter! Vilket underbart vår-ord!
SvaraRaderaHar du gjort små båtar...
SvaraRaderaJag håller med: ´kvillrande vattenfnitter´ är mitt-i-prick. De andra uttrycken är också fina. Du är en riktig ordkonstnäressa, Häxan!
SvaraRaderaDet spritter och brusar i vårbenen när man läser det du skriver.
Kulsprutan
Glömde säja att bilden var fin också.
SvaraRaderaKulsprutan
Tänk att det verkar som om "vattenfnitter" är ett alldeles nytt ord, var det nu dök upp ifrån i min hjärna! Blev tvungen att googla - och det blir bara en träff, på den här bloggposten!!!
SvaraRaderaUndrar om jag kan få in det i Saols nästa upplaga? :-D
där finns ju "nyord" ...