Har fått ett brev från en överraskande avsändare. Lite oklart hur det hamnade hos mig, men kanske har ryktet gått: jag tycker verkligen om maskrosor! Brevskrivaren bor troligen utomlands, för brevet är skrivet på engelska men jag tog mig friheten att översätta det.
Hej, jag heter Maskros!
Många kallar mig för ogräs men jag är en vän du kan ha glädje av. Mina blommor är till stor nytta för en massa insekter, jag bjuder till skillnad från de flesta andra örter på både pollen och nektar. Och jag snålar inte med godsakerna!
När du ser mig, kom då ihåg att jag inte snott någon annans växtplats. Det beror på att:
o jorden kanske är alltför hård, men jag kan luckra upp den med mina rötter.
o kanske är det kalkbrist i jorden? Inget problem, när mina blad dör fylls kalkhalten på.
o jorden kan också vara för sur, men det kan jag också påverka åt rätt håll.
o det kan faktiskt vara flera faktorer som spelar in tillsammans
Eftersom den mark jag växer på verkligen behöver mig så tycker jag att du ska låta mig vara i fred. När jag jobbat klart försvinner jag, lovar!
Om du tror att du kan bli av med mig genom att dra upp rötterna kan jag försäkra sig att det inte går. Jag kommer igen, dubbelt så stark och livsglad! Och då har din jord förbättrats genom min insats.
Du behöver bara titta på mig för att veta hur långt jag kommit med jobbet. Ligger min bladrosett platt mot marken har arbetet bara börjat, men när bladen reser sig upp visar det att resultat är på väg.
En annan trevlig sak med mig är att eftersom jag blommar tidigt är jag ett pålitligt tecken på att våren har kommit och att sommaren är på väg!
Dessutom är mina blommor goda, det har du väl inte missat? Brukade kallas "de fattigas honung" eller "fattigmansguld"! Kan användas i sylt och sallader t ex. Gott om recept på nätet, bara att leta! Men vänta med att plocka till de sista dagarna i maj. Ta förresten inte alla då heller, då blir många insekter glada och du slår ett slag för mångfalden i naturen.
Med vänlig hälsning
Maskrosen a k a Taraxacum officinale/vulgare
En sak har Maskrosen missat i uppräkningen av sina fördelar: den är också jättefin som bukett i en liten vas. Har visserligen inte lång hållbarhet, men är ljuvligt vacker så länge den varar! Hos mig finns den också i broderad form, så fin!
Det där med varifrån "brevet" på engelska kom förresten: maskrosen är en otroligt vanlig växt inte bara här hos oss. Hade amerikanska vänner på besök och började (av oklar anledning) prata om denna lilla förtjusande blomma. Hör och häpna, de hade aldrig hört talas om den! Jag upprepade dess engelska namn: dan-DE-li-on, trogen mina skolkunskaper om antepenultimaregeln. Den stadgar alltså att flerstaviga ord ska ha betoningen på tredje stavelsen från slutet.
Plötsligt gick det upp en talgdank för Caroline: Du menar [dän-de-lajon] DANDELION! Jahaja. Här låg trycket på första stavelsen och ursprunget för ordet, det franska dent du lion (lejontand) lyste klart och tydligt igenom. Antepenultimaregeln kan slänga sig i väggen. Fast jag har fortfarande svårt med den engelska uttalet.
|
Mina maskrosor i Clara Waevers korsstygnsversion. |
Copyright Klimakteriehäxan (som dock inte vet varifrån det engelska "originalbrevet" kommer)