Ond, god och ful

Ibland är utmaningarna som duggar bland oss bloggare riktigt svåra. Som när Ugglan i dag presenterar kravet på hur denna veckas tisdagstrio ska se ut: Den gode, den onde, den fule (en bok på varje) ska det vara!

"Den goda jorden" (The Good Earth) skrev amerikanska Pearl Buck och den romanen bidrog starkt till att hon fick Nobels litteraturpris 1938. Hon levde länge i Kina, hade t o m ett kinesiskt namn och kände uppenbarligen både landet, dess folk och dess kultur väl, som det tedde sig på tidigt 1900-tal. I akademiens prismotivering stod det bl a att hon belönades "för sina rika och verkligt episka skildringar ur kinesiskt bondeliv" och detta är just en sådan. Tror att jag borde läsa om den faktiskt.

"En ond man" är historien som Hans Alfredson skrev 1980 och som i filmversion hette "Den enfaldige mördaren". Författaren regisserade själv och spelade också den elake fabrikören Höglund, en riktigt otäck gubbe som behandlade alla illa. En mycket bra film blev det! Tror att det var första gången jag verkligen la märke till Stellan Skarsgård som hade titelrollen, filmen kom 1982 och hans internationella karriär tog väl fart lite senare.

"Den fula ankungen" är en av HC Andersens klassiska berättelser som nog tjänat ett gott syfte rätt så många gånger: här får man klart för sig att även den man tror är en liten ynklig och ful ankunge faktiskt kan bli en stor, ståtlig och vacker svan, bara man har lite tålamod och låter saker och ting ta sin tid. Även om jag inte tycker att ankungar är fula alls ... mer gulliga!

Copyright Klimakteriehäxan