Den ultimata lösningen?

Lill Lindfors hade, det minns ni kanske, "en man i byrån" som lätt kunde plockas fram när han behövdes. Andra kvinnor utan karlar kan låna starka armar av grannar, vänner eller andra närstående. Men naturligtvis och sorgligt nog finns det tjejer som skulle vilja ha ett extra handtag, ett sådant som kräver lite mer muskler, men som inte vet var det skulle gå att hämta.

Förrän nu då. Man kan tydligen hyra en (äkta) man, "rent a husband" står det ju på bilen som, antar jag, den villige kör i tjänsten. Detta skulle kunna vara den ultimata lösningen! Hur "äkta" han är kan möjligen ifrågasättas, och om man vill veta lite närmare vilken service man törs förvänta sig får man väl googla. Är det krångligt eller enkelt att skiljas från honom om man inte blir nöjd, till exempel?

Tills vidare nöjer jag mig med reklamskylten, för det är ju Skyltsöndag. Och vem vet, på helgdagar kanske den där mannen ändå vill vara lite ledig?
Skyltsöndag härbärgeras hos bloggen BP.

Copyright Klimakteriehäxan

Kattöga – både bok och bokmärke!

 Det är Boklysten som dragit igång den, jakten på våra bokmärken. Så här lyder uppropet: Vad har du mellan sidorna den här veckan? Är det senaste kvittot från ICA, ett gem från jobbet eller kanske du också alltid använder ett bokmärke? Är det inte dags att visa upp vad du använder just nu? Eller kanske du är som jag, samlar på bokmärken?  

Nej, samlar på dem, det gör jag inte. Men på något vis verkar de vilja samla sig själva. Eller vad det nu kan bero på att jag har så förhållandevis många? 

Somliga har jag köpt, andra har jag tillverkat, en del bara råkar hamna mellan sidorna. Och så får man ju bokmärken ibland också. Köper man sin läsning på PocketShop tror jag att det numera alltid ligger ett bokmärke av lite kraftigare papper innanför pärmen.

Så var det i alla fall med den storögda katten som kanske undrar vad katten det står i boken den klämts in i. Senast höll kissen hus i "En kort promenad på vatten" av Calle Hård, en bok jag skrev om nyss. Borde kanske snarare (katter lär ju inte gilla det våta elementet) återfinnas i Margaret Atwoods lysande "Kattöga" (Cat´s Eye), har ni inte läst den så gör det! 

Copyright Klimakteriehäxan

Shopping på bokmässan

Helgfrågan, med upprinnelse hos Mia i bokhörnan, hänger kvar i bokmässan, vilket man kan förstå eftersom den pågår för fulla muggar. Mia undrar: Vad ska man köpa?  Alla lustigkurrar som tänkte svara "en bok" göre sig icke besvär ... och själv har jag i flera år haft föresatsen att INTE köpa någon bok med mig hem från Göteborg. Det har gått sisådär.

Men man kan hitta en massa andra roliga saker på bokmässan, numera till och med kläder. Jag har köpt fina små akvareller för en billig penning, en gång blev det en sjal. Ville gärna ha Selma Lagerlöf som bokstöd, men det finns ju ingen plats för bokstöd i våra bokhyllor! Många författare fanns annars att välja på (se bilden nedan).

Smycken finns, ostar och annat lockande godis uppe vid kokböckerna. Dessutom har Bonniers en äkta fyndhörna där man kan komma över prenumerantpresenter som inte gått åt: smink, väskor, ponchos. Har exempelvis hittat små Aalto-skålar där, jättebilligt. Och i Svenska Dagbladets monter brukar man kunna få gott kaffe alldeles gratis!

Copyright Klimakteriehäxan

Minnen från mässan del 2 och #tbt

Ett så kallat bokbord!

Kulturkollo kör alltså med bokmässan som veckans tema. I dag slås portarna till Svenska Mässan upp, uppdukat i alla montrar, extrapriser och signeringsbord både här och där.

Men vi som inte åker till Göteborg i år, vi får nöja oss med att minnas det som varit. En #tbt, helt enkelt (Tillbakatitt på en torsdag). För min del har jag besökt mässan i tre olika roller, alla med sin egen charm: som bokvän i största allmänhet, som journalist och så som författare, det senare en barndomsdröm som gick i uppfyllelse (till sist ...).

Det kändes som att få en fin medalj när jag fick förlagets namnskylt inför ett pass i montern. Tre tryckta böcker har det blivit, den fjärde finns bara på nätet. Blir det inte nån mer bok, frågar folk ibland och svaret på det är att det vet jag inte. Men något mer besök på mässan hoppas jag nog på ändå!

Resten av stan, bortom mässan, hinner man inte se så mycket av, annat än genom Gothias fönster.

Specialtröja till mässan 2008, då kom min första bok.

Folk har oftast bråttom. Till seminarier, till debatter, till estradintervjuer och poesiläsningar.

Det handlar inte alltid om att köpa. Ibland har man kunnat byta böcker också.

Souvenir från mitt allra första besök på bokmässan. En kvinna gick runt på golvet och
sålde örhängen hon själv hade gjort.
Det är en riktig inbunden bok, möjlig att bläddra i (fast utan text)!

Att leka med orden hör väl till böckernas värld?

Det tyckte även chefen för Nationalencyklopedin ...

... liksom en kulturminister (2012)!

Synd att så få mässbesökare kommer åt att se trapphusets väggmålningar!

Utsikt från en räkmacka ... på våning 28 på hotell Gothia.

Fyndig bokhylla, om än inte den mest praktiska.

Blev riktigt imponerad själv av den stiliga affischen ... stor var den också!

Om jag sålde något? Jo för all del. Men jag har en bit kvar till miljonupplagorna ...

Lunch med Hannele från paradiset på Hisingen har också varit en höjdpunkt!

Copyright Klimakteriehäxan

Höstfest för ögat

Hösten har sin egen blomsterprakt, i en egen färgskala. En rundvandring i butiken som hör till Ulriksdals slottsträdgård ger en provkarta, svår att motstå. Fast i dag köpte jag inte en enda växt, nöjde mig med att titta och ta några bilder.

Har blivit tvungen att ta in allt det gröna från balkongen på grund av ett omedelbart förestående jobb på husfasaden, så nu trängs knoppande pelargoner med krysantemum och de av blommor översållade campanula-plantorna lite både här och där. Medan proffsen frestar med ett hav av cyklamen i olika färger, praktfulla pumpor och diverse andra skönheter som jag inte kan namnen på. En fest för ögat är det! Eller hur?

Synd att den röda bilen stod där ...

Copyright Klimakteriehäxan

Bara en skjorta på stan

Rutiga herrskjortor är det ju väldigt gott om. Ofta är de snygga. Men något fick mig att titta till lite extra på den här. Såg den inte ovanligt platt ut? Och hade man inte missat väldigt grovt med mönsterpassningen både på bröstfickorna och på ärmarna?

Jag tog ett steg närmare skyltfönstret, på Kungsgatan i Stockholm, och insåg snabbt att jag inte tittade på ett vanligt klädesplagg för herrar. Snarare ett konstverk! För skjortan är tillverkad av olika pappersbitar, de vita rutorna består av maskeringstejp.

Naturligtvis blir jag nyfiken, vem skulle inte bli det? Ser ett märke i nacken där skjorttillverkarens namn brukar finnas. #jywlkr står det på etiketten. Hjälp, Google!

Och jag får hjälp. Jay Walker, som kanske inte är en person utan bara ett artistnamn, har klistrat upp skjortor på glas runt om i Europa: i Bratislava, i Ljubljana, i Reykjavik, Berlin, Florens, Rom, Milano. En hel del andra motiv har också hans signatur eller hashtag. Så vitt jag begriper har han (eller hon?) hittat en egen nisch besläktad med graffitin.

Roligare skjorta har jag nog i alla fall aldrig sett på stan! "Tape på glas" kallar Jay Walker sin  teknik och den får faktiskt andra rutiga skjortor att bli lite tråkigare, trots att det är en gren inom herrmodet som jag gillar ...

Här ser du lite detaljer.

Copyright Klimakteriehäxan

Svenska ruskigheter

Deckare bereds särskild plats på (eller är det parallellt med?) bokmässan, i Crimetime Göteborg. Det har fått Johanna i deckarhörnan att tända till lite extra, hon är ju så att säga på sin mammas gata! Därför skriver hon så här när hon efterlyser denna veckas topplista: Vad passar då bättre än att lista våra egna favoriter bland årets lästa deckare (hittills)? 

Den uppgiften blir för svår för mig, jag läser helt enkelt inte tillräckligt många krimhistorier, i år har det (hittills) blivit exakt fem när jag kollar. Ändå har jag läst väldigt många ruskiga berättelser genom åren. Så jag tar ett eget beslut och listar i stället fem deckarförfattare jag gillar. Och på Johannas direkta order handlar det om svenskar, utan inbördes rangordning.

Åsa Larsson, som gett Rebecka Martinsson, Norrland, iskyla och snöiga vidder en egen plats i deckarhyllan.

Håkan Nesser är visserligen lite ojämn och skriver alls inte bara krimhistorier, men de gamla böckerna med Van Veeteren i huvudrollen håller än.

Maria Lang har jag fått pånyttfödd respekt för och tänker läsa flera av hennes historier, från 50-talet!

Anders Roslunds namn borgar för bra text oavsett vem han skriver tillsammans med: Börge Hellström (tyvärr avliden) eller Stefan Thunberg. Nu skriver han ensam, det går också jättebra!

Karin Alvtegen författar inte längre på grund av hälsoproblem. Synd, för hennes mordhistorier som ofta utspelades i mitt grannskap på Södermalm i Stockholm var både lättlästa och underhållande.

Copyright Klimakteriehäxan

Tydliga tecken

Tecknen hopar sig.
I går förmiddag gick jag ut i sandaler.
I går eftermiddag hade jag skor med strumpor i.
I morse var det bara tre plusgrader ute, även om solen sken.
I natt var täcket tillbaka i påslakanet.
Löven är hur som helst vackra när det är höst.

Copyright Klimakteriehäxan

Böcker i blått

Lyran, ni vet hon med noblesserna, har påbjudit en ny tematrio i en ny färg. Den här gången är det BLÅ som gäller.

"The Blue Knight" av Joseph Wambaugh blev serie i teve också, men det är boken jag är bekant med. Ger speciell inblick i hur en enkel polisman (i blå uniform) i Los Angeles kan ha det på jobbet ... riktigt bra! Möjligen är den här boken inte översatt till svenska, jag misslyckas i alla fall med att hitta den.

"Det blå mellan himmel och hav" (The Blue Between Water and Sky) av Susan Abulhawa är uppföljare till hennes "Morgon i Jenin" (Mornings in Jenin) och eftersom jag tyckte mycket om den boken har jag den med blått liggande på armlängds avstånd. Att läsa!

Tänkte en stund också på "Det BLÅser på månen" men insåg att så roligt kanske inte vi ska ha det. Så jag tar en annan barnbok, Elsa Beskows "Puttes äventyr i blåbärsskogen". Den har mer än etthundra år på nacken, men Beskows fantasi går fortfarande hem hos barn. Bilderna också!

Copyright Klimakteriehäxan

Minnen från mässan del 1

Kulturkollo kör med bokmässan som veckans tema. Och vi som inte åker till Göteborg i år, vi får väl i stället nöja oss med att minnas hur det har varit.

Så jag botaniserar bland mina gamla bilder och inser hur kul man faktiskt kan ha det på Bok & Bibliotek – och då saknas det ändå foton på många av höjdpunkterna jag varit med om! Det blir många bilder, inser jag, så det här får nog bli en tvåstegsraket. Vi börjar när lokalen är tom!

Det är som att lägga pussel när man sätter upp montrarna.

Svårt att fatta att det snart ska vimla av folk och böcker här!

En mattläggare får inte ha ont i knäna ...

Uppackning pågår!

Det börjar ta form.

Mängden böcker är hisnande.

Grönt är skönt. En bra biblioteksfärg!

På väg. Tåget rusar fram genom september-Sverige.

Än så länge tomt i trapphusen, så man kan se de fina väggbilderna.

Roliga bokhyllor ska dra åt sig blickarna.

Rätt som det är har portarna slagits upp och oj, så mycket folk som strömmat in!

Bekväma och svala skor är nödvändiga för en mässbesökare.

Nöjda bokvänner bär hem tunga kassar.

Kanske regnar det där ute? Men faktum är att det brukar vara kanonfin sensommar under mässdagarna.

Copyright Klimakteriehäxan