Visar inlägg med etikett väder. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett väder. Visa alla inlägg

torsdag, augusti 06, 2026

Heta hyllvärmare

Del av omslaget till Nora Roberts roman.
Min termometer säger denna torsdag 27 plusgrader, solen skiner fast det växlar med moln och vindarna är lite fram och tillbaka. Sammanfattningsvis den sortens väder som är som gjort för att uppsöka en bekväm sittplats (i skuggan?) med en bok. Kanske dags att plocka fram en riktigt het hyllvärmare?

"Mördande hetta" (Blue Smoke) av Nora Roberts ligger i min hylla, redan läst av flera i familjen. En restaurang brinner ner, olyckor förföljer huvudpersonen i boken. Roberts funkar ju nästan alltid. Det är inte för inte som hon sålt sisådär 500 miljoner böcker ...  Hon "är för närvarande en av de absolut bästa underhållningsförfattarna" tycker The Washington Post Book World.

Jane Harper vet också hur man berättar en spännande historia. I "Hetta" (Dry) hamnar man mitt i en mordgåta i Australien där regnet verkligen låter vänta på sig. Den här har jag läst, så den står inte och väntar. Kan rekommenderas för den som är sugen på en mystisk familjetragedi!

Sandhamn ligger långt från Australien men här finns också spänning att hämta. Viveka Sten har skrivit "I stundens hetta" med Nora Linde i huvudrollen. Det är midsommarhelg, men firandet blir inte småmysigt som tänkt eftersom ett mord inträffar ... Femte boken i Sandhamns-serien.  

Sedan får vi se om värmen håller i sig utomhus också. Inomhus fortsätter den, det garanterar de här böckerna.

Copyright Klimakteriehäxan

torsdag, juli 02, 2026

Ett råd från Elsa i värmeböljans tid

För många år sedan blev jag bekant med en kvinna som inte liknade någon annan jag mött. Hon hade inga barn, ingen man, men väl ett stort gäng syskon. De hade blivit för många, det blev knapert i familjen som bodde på en ö i Bohuslän och förväntades leva på faderns fiske. Fast det räckte inte. Ungarna skingrades tidigt, någon utvandrade till Amerika, andra skickades som fosterbarn till avlägsna släktingar.

Elsa, så hette hon, var den äldsta av döttrarna och hon bestämde sig väldigt ung: hon lämnade barndomshemmet och "gick på sjön", som man sa. Begav sig till hamnen i Göteborg, hittade snabbt en båt och mönstrade på, som hyttstäderska, det var ett jobb som inte krävde vare sig utbildning eller erfarenhet. Lämnade kajen med sikte på en annorlunda framtid, på egna ben.

Hon blev trogen de stora haven och fick se om inte hela världen så i alla fall väldigt många av världens stora hamnstäder. Många olika fartygsdäck klev hon runt på, många hytter att städa blev det, år ut och år in, men Elsa ångrade aldrig sitt vägval. Och jag tyckte det lilla hon berättade om fjärran länder lät helt otroligt spännande och rent av lockande, trots att jag aldrig varit någon hängiven städerska ...

På något sätt har jag fått för mig att historien om Elsas liv, från fattiga dagar på Västkusten via slitet på båtarna fram till pensionen, måste innehålla en hel roman. Visst fanns det väl någon stilig kapten vid vars bord hon mot alla odds fick äta? Eller en alldeles vanlig besättningsman som hon blev förtjust i? Vem lärde hon känna under dygnen i land? Vänskaper som betydde mycket? Vilka äventyr vågade hon sig ut på? Hur många gånger hade hon passerat ekvatorn? Vilka strandhugg mindes hon helst? Längtade hon hem ibland?

Naturligtvis har jag inte de där svaren, så det blir i varje fall inte jag som skriver romanen om henne. Förmodligen ingen annan heller, vilket är synd. Men en sak lärde hon mig, en sak som jag aldrig glömmer ...

En sommardag när Elsa hälsade på i Sverige (hon hade en syster i grannhuset i Barndomslandet) var det ovanligt varmt. Det gnälldes en del på vädret. För att hålla kroppstemperaturen i schack (detta var före tiden med A/C) fanns två knep: endera ett dopp i sjön eller en kall dusch.

Ja, det trodde vi, alltså. Men Elsa visste bättre. Hon hade upplevt tropisk hetta gång på gång och lärt sig det allra bästa sättet att känna sig sval, trots lufttemperaturer kring 30-gradersstrecket och däröver.
-Du ska ta en riktigt varm dusch, sa hon bestämt.
-Och när du stänger av vattnet och kliver ut känns luften som möter dig sval och skön!

Jag tänker på Elsa nu när vi har värmebölja och tar faktiskt en och annan riktigt varm dusch mellan varven (fast jag fortsätter förstås att hoppa i sjön också, det ger en annan pluseffekt!). Elsa hade hur som helst rätt. Förstås. Erfarenhet är guld värd.

Varm dusch i all ära - men ett dopp i sjön är ljuvligt för både små och stora eller hur?

Copyright Klimakteriehäxan

torsdag, juni 25, 2026

Dagens ord 186 och 187

OMEGABLOCKERING

-Så kallas det som ligger bakom en rejäl värmebölja som den som just nu plågar södra Europa, med rekordhöga temperaturer på över 40 grader. Ett varmt högtryck från Sahara omges av kallare luft som gör att högtrycket inte flyttar på sig.  Och här får ordet sin förklaring: "Strömningarna bildar en form som ser ut som den grekiska bokstaven omega (Ω)."

SOLFJÄDER

-Tänk att nu har denna min älskade sommaraccessoar rent av blivit moderiktig! Gratulerar alla dem som äntligen insett hur fantastisk denna uppfinning är! (Om du klickar på den första länken får du se många snygga varianter och dessutom hittar du en del om solfjäderns historia - den är lång!)

torsdag, mars 05, 2026

Dagens ord 180

 FIKASNÖ

-Detta måste vara ett av de konstigaste ord jag stött på på evigheter! Ordet ingår i en ordlista med "vädertermer" som levererats av meteorologerna vid SMHI till Dagens Nyheter. Deras ordförklaring lyder: "När solen går upp värms molnets ovansida upp vilket orsakar vertikalrörelser i molnet och det börjar snöa eller befintligt snöfall förstärks. Ordet kommer från att när meteorologerna äntligen sätter sig ner för att fika startar snöfallet och jobbet kallar." Det är alltså morgonkaffet (vadå "äntligen"???) som de får lämna för att ta tag i sina kartor och prognoser ... att vi andra vanliga, icke-meteorologer, skulle få för oss att använda uttrycket förefaller mindre troligt! Kan dock tänka mig förekomsten av fikaregn, men då sommartid när picknickfilten just bretts ut och termosen öppnats. När ju ett intensivt hopp att snön ska hålla sig borta nu, men man vet ju aldrig ...


Just nu i mars

Just nu läser jag "Leva på gränsen", texter om Sydafrika skrivna av min vän och kollega Leif Norrman, som under en lång karriär bl a varit Dagens Nyheters korrespondent där. Redan det inledande kapitlet, i vilket man får följa med på Leifs första besök i landet, då som sjöman, är så välskrivet att jag verkligen ser fram mot fortsättningen. Och avsnittet om hur Nelson Mandela återvänder till Robben Island i sällskap av en grupp journalister gör mig inte besviken! Nutidshistoria i angenäm form.

Just nu lyssnar jag på hur min granne dammsuger. Kör hårt munstycke på trägolv. 

Just nu tittar jag på "Sex dagar kvar att leva", dokumentär serie i SVT. Carina Bergfeldt skrev för drygt 10 år sedan reportageboken "Sju dagar kvar att leva" om en dödsdömd amerikansk man och alla berörda av hans brott. Det blev en läsvärd bok, återstår att se om hon lyckas upprepa idén med gott resultat en gång till. Svårt, tror jag. Uppföljaren hon skrev, "En bra dag att dö", var inte alls lika lyckad som den första, men fängelsepastorn som lyftes fram i den finns med nu också.

Just nu njuter jag av en av årets sista semlor.  

Just nu längtar jag efter mycket mera sol. Och snödroppar, vintergäck, krokus. Det är på g!

Bloggen Kulturkollo startade traditionen med "just nu", en fingret-i-luften-notering att publicera när det varit månadsskifte.  

Copyright Klimakteriehäxan

söndag, mars 01, 2026

Fint och fult i veckans foto

Visst är det fint att sitta inomhus i värmen vid ett fönsterbord med levande ljus och en vacker blombukett strax intill! Där ute trotsade folk vinden och knegade idogt vidare längs Hornsgatan. Fint!

Men så fult som det är just nu på sina ställen i stan, det blir det ofta så här när de där plusgraderna vi (jag) längtat efter infinner sig. Vinter-Stockholms svarta stenhårda meterhöga snödrivor står emot tövädret. Och resultatet: fulare finns inte! Jag visar detta dubbelt upp för säkerhets skull!


Men för att ni inte ska lämna min blogg med denna hemska skitiga ishög kvar i minnet adderar jag ett foto på en blombukett jag inte kunde avstå: ranunkel är en sån fantastisk blomma, typisk för våren (den där årstiden vi väntar på ifall ni undrar).

Det är bloggaren Åke som uppmanar oss, bloggkollegorna, att visa vad vi har fotograferat i veckan. I hans kommentarsspalt hittar du länkar till fler bilder  fina, fula eller allting däremellan! 

Copyright Klimakteriehäxan

lördag, februari 07, 2026

Snö


Att åka tåg är ett trevligt och miljövänligt sätt att färdas. Kanske är det därför bloggkompisen Åke kallar det för ett tåg man kan hoppa på om man nappar på hans förslag till ämne för ett blogginlägg? Denna lördag vill han att det ska handla om snö.

Jo tack, den varan har vi fått rejält av. Inte till någon vit jul, inte alls  men sen! Plötsligt blev världen ljusare, spåren djupare, gångstilen mer påtvingat pingvinartad. För då blev allt vitt och utan tvekan vackert!

Mina bilder på den vackra snön är hämtade ur arkivet, fast naturligtvis från januari månad i år. Alla tagna nära min bostad i Stockholm. Sedan en dagsfärsk bild på den snö som jag så innerligt avskyr: i stenhårda högar,  armerade inte av betong men av is och bemängda med sand och grus så att allt det vita är nedsmutsat och fult. Mitt i gatan ligger de där högarna inte sällan, försvårar all trafik dessutom. Varför tas de inte bort???

Copyright Klimakteriehäxan

söndag, februari 01, 2026

Veckans foto

Det handlar om vädret. Vintern. Snön. Kylan. Blåsten. Allt detta som sammantaget gör att man gärna håller sig inomhus, som instängd i ett mörkt rum där det allra nödvändigaste finns: säng, bord, stol. Fönstret behövs liksom inte, man vet ju ändå hur det ser ut där ute ...

Men så plötsligt händer det. Solen lyckas kika fram mellan några moln som egentligen är fulla av snö, men som bestämt sig för att inte slänga ur sig de kalla flingorna. Inte just nu i alla fall. Det blir skuggor på den vita marken!

Visst är jag väderfixerad ... men också lite konstintresserad. Det mörka rummet i översta fotot är ett verk av  Meta Isæus-Berlin, "As I Remember". Kanske hennes flickrum, här återskapat i trä, porslin, textil och led-ljus? Rummet ingår i hennes utställning "Festen som inte blev av" i Stockholms Kulturhus. Utställningen kan ses en vecka till.  

Den nedre bilden har jag tagit i Gamla Stan, strax utanför upp/nedgången till tunnelbanan. Skulpturen heter "Familjegrupp", den kom dit 1973 och är gjord av Pye Engström. Den familjen har alltså upplevt alla olika sorters väder och vintrar. Tänker att trion uppskattade de där solstrålarna lika mycket som jag gjordeMamma, pappa och barn i brons löper på skenor och figurernas inbördes positioner kan ändras, det är tanken. Fast i kylan tror jag de sitter stilla ... fastfrusna, helt enkelt!

Flera bloggare bjuder säkert på Veckans bild(er) i dag. De hittas sannolikt om du klickar dig över till Åke och kollar hans kommentarsspalt.

Hade just satt punkt för inlägget när de kom, rådjursmamman och hennes kid. Tyvärr stannade hon i skuggan av vårt hus, troligen skrämd när jag drog upp persiennen för att kunna fotografera, men en riktigt vinterbild från Barndomslandet blev det ändå tycker jag! Lite senare kom åtta rådjur till grannen (som lägger ut mat till dem), men då hade jag
ingen chans att plåta.
Copyright Klimakteriehäxan

söndag, januari 18, 2026

Puh för all snö

18/1: Snön och Nalle Puh
Det är världssnödagen i dag. Låt mig bara konstatera att det är ingenting jag har firat, långt därifrån. De där fina vita dagarna (som var välkomna) var snabbt överståndna, men då flög pulkorna fram i onödigt branta backar och ungarna gjorde snögubbar och hade kul. 

Sedan dess har vi levt i brun modd och med i princip oframkomliga gator och trottoarer. Ständig risk att halka tvingar en att gå "pingvingång", för man vill ju helst slippa bryta ben och/eller armar. Klagomålen på snöröjarna har åtminstone här i huvudstaden varit rekordmånga, över 20 000 senast jag hörde en siffra. Puh!

Nu råkar det ändå vara så att snön faktiskt delar den här dagen med ingen mindre än Nalle Puh, denne trevlige figur skapad av A. A. Milne redan på 1920-talet, så han är nu över hundra år gammal. Puh kallas ofta för "en björn med liten hjärna" vilket ju låter som en riktigt elak etikett, men man får tolka den lite snällt: visst glömmer han saker, visst är han lite tankspridd, men mer en glädjespridare ändå!

Nöjd med dessa två föremål för alternativa temadagar i almanackan besparar jag er härmed ännu ett förslag till en jag anser saknas!

Copyright Klimakteriehäxan

torsdag, januari 15, 2026

Nummerbyrån

18000

-Lite drygt till och med  ja så många anmälningar om dålig snöröjning har kommit in sedan årets början, det berättade man i Aktuellt i SVT ikväll. Och det är bara i Stockholm! Ja, jag kan säga att jag inte är förvånad. Det är obegripligt moddigt och eländigt, höga och breda snövallar mitt i stora tungt trafikerade gator och andra, mindre trafikerade, verkar inte ha haft besök av någon plogbil alls. I dag har jag åkt buss två gånger genom hela centrala staden och inte sett EN ENDA snöröjare. Naturligtvis klagar vi. Med rätta. Och än har det vl inte snöat klart ...

IPPDATERING: Ett dygn senare, fredag kväll, har anmälningarna blivit 20 000.

onsdag, januari 14, 2026

Jul i efterskott?

Visst vet jag att den är slut nu, julen. Knut hade sin dag i går. Tomtarna är förvisade till källaren. Och naturligtvis kan man tycka att jag är onödigt sen på bollen, men jag tänker ändå föreslå (en gång till) att du som 1/har Netflix 2/inte sett "Hjem till jul" (Home for Christmas) gör det! Utspelar sig i december månad men inget hindrar väl att man ser den i efterskott, i januari?

Tre säsonger finns med sex halvtimmeslånga avsnitt var av denna mysiga norska serie som verkligen förtjänar sin publik. Tittargodis! Har bara ett par delar osedda, suger på karamellen. Kommer att sakna Johanne!

Det är bra skådespeleri, en blandning av humor, romantik, relationsproblem i olika åldrar, bra scener i sjukhusmiljö. Inte ett enda blodstänkande mord, ingen polis med alkoholproblem, våldsprocent noll. Precis vad jag behövde. Med risk för att verka tjatig upprepar jag härmed denna rekommendation!

Apropå Knuts dag så måste jag bekänna att i år igen gör det ont att slänga ut granen, så grön och fin! Varje dag har den druckit vatten och varit ett trevligt och glittrande sällskap bredvid tv-soffan. 

Visst brukar man väl både känna och säga att när julprylarna är bortplockade känns våren närmare? Ack nej. Inte så nu. Tittar jag ut genom mina fönster ser våren otroligt avlägsen ut.

Copyright Klimakteriehäxan

tisdag, december 23, 2025

Den vita julen är här!

Jaså, ni hade tänkt er en vit jul? Med snö och skridskois och full fart i kälkbackarna? Tja, lite frostnupet ser det ur där ute, men något snötäcke har vi inte sett till. Ingen is på sjön heller. Vilken tur då att jag har en snögubbe att plocka fram, fix och färdig för kökstjänst! Ja, han är en grytvante egentligen. Men tillsammans med vita hyacinter, en stor vit julstjärna och några andra vita blommor står han för den vita julen hos mig.

Copyright Klimakteriehäxan

söndag, september 14, 2025

Det blev en badvecka!

Vilken vecka! En riktig badvecka! Fem dagar har jag badat i sjön! Drygt 18 grader, härligt  jag som trodde att sista doppet redan var avklarat innan augusti hade hunnit ta slut! Underbart att jag hade fel! 

Det var blå himmel och små gulliga molntussar som gällde, fyllig grönska och väldigt lite vind. Man kunde till och med ta en liten simtur! Så såg det ut sön- mån- och tisdag. Väldigt likt sommar!

Sedan hände det saker. Hann ganska precis upp från badet mitt på onsdagen när scenariot blev ett annat: gråa skyar, mera ilsken blåst och flera skurar.

Torsdag blev en dag när man gärna avstod från att sticka ut näsan. Träden ruskades som gamla trasor, några gula löv började rassla över asfalten och det blev verkligen rejält med nederbörd, även om vi inte hörde den åska meteorologerna varnat för. Det räckte så bra med regnet! Väldigt blött faktiskt.

Fredag blev halvdan vädermässigt, jag lockades inte till vattnet. Men lördag! Sol igen, fick ha bryggan för mig själv, gled ner i Årstavikens vatten och lät det omfamna mig ... klev upp klart uppfriskad och tror nog att jag var en lite bättre människa än jag var en kvart tidigare, även om effekten snart går över ... Dock ser det inte ut som om denna söndag också skulle bli en baddag. Man får vara glad ändå!

Veckans foto vill bloggvännen Åke se på söndagar. Mina bilder blev "vattniga" denna gång! Fast av det trevligare slaget. Kan ju inte glömma bort nyhetsbilderna från Västernorrland där vägar och broar och allt möjligt sköljts bort i skyfall. Vatten kan verkligen betyda både plus och minus!
Klicka över dig hit och kolla vad som bjuds, det brukar vara många som deltar!

Copyright Klimakteriehäxan

söndag, juli 20, 2025

Veckans väder

Ber att få sammanfatta veckans väder, det där ämnet vi aldrig avhandlat färdigt, i två bilder: somliga söker sig till solen under den blåa molnfria himlen. Andra söker sig till den sköna skuggan under träden, därtill nödd och tvungen eftersom man har en baby med sig. 

För egen del går jag fram och tillbaka mellan de två lägena (även om jag inte har någon baby att ta hänsyn till). Men när jag fått nog av vädret och gått in (där det i dessa dagar alltid är svalare) har jag kunnat glädja mig åt en vacker vit ros.

Veckans bilder ska vara max fem stycken och vi som eventuellt tycker att vi har något att komma med berättar det hos Åke. Förmodligen har din vecka varit mer spännande än min ... inser till råga på allt att man får titta noga för att se människorna på mina foton!


Copyright Klimakteriehäxan

söndag, juli 13, 2025

Dagens ord 165

VINDSTILLA

-Se där ett ord jag trott att jag aldrig mer skulle få användning för. Men plötsligt är det ett faktum: luften där ute kommer inte farande som om den vill välta omkull allt som hittills stått upprätt i vår närhet. Det kommer naturligtvis inte att vara särskilt länge, men å så härligt just nu!

onsdag, juli 02, 2025

Vifta bort värmen!

Det är några år sedan nu. Jag frågade Dottern om hon inte ville ta en sväng till Paris med mamma? Och fick till min obehärskade häpnad ett nej till svar! Fattade ingenting. Ville inte flickan se denna fantastiska stad, omskriven, besjungen, fylld av kultur, god mat, mode, historia, shopping ... men se det ville hon inte. Därmed kom inte jag heller iväg, trots att jag faktiskt längtar.

Nu har hon i alla fall varit där. Anledningen: en konsert på Stade de France med Beyoncé, en av Dotterns idoler. Det var (förstås) aldrig aktuellt att jag skulle följa med, helt otänkbart att jag skulle stå och trampa i timmar framför en scen hur bra artisten än må vara. Såna ben har jag inte, har nog aldrig haft!

Ett hot mot den där resan dök upp. Enligt en väderapp skulle det bli 36 grader varmt i Paris den dag då konserten ägde rum. Det är inte bara varmt, det är för varmt. Jag messade mina två bästa tips efter många upplevelser i hett klimat, för det första: gå in i ett stort varuhus, vilket som helst, där finns det A/C. Och för det andra: ta med dig solfjäder. (Eller köp en ny, för all del!) För det är ett faktum: när värmen slår till kan den viftas bort, i alla fall till en viss gräns.

Man kan kanske inbilla sig att bara gamla tanter har solfjäder, men det är verkligen inte sant. Jag insåg det under en semester i Italien, när luften omkring mig antagit kroppstemperatur. Alla kvinnor (och enstaka män faktiskt!), oavsett ålder, viftade med solfjäder. Köpte för säkerhets skull med mig hem ett helt gäng som jag delade ut till lätt förvånade väninnor. De gör ju skillnad, de där enkla små sakerna! 

En som vet det är drottning Silvia. Jag gjorde ett tv-program med henne en gång, det handlade om hennes Nobel-klänningar som ställdes ut på Slottet, modekonst av högsta klass. Vi gick runt och hon berättade om kreationerna, deras upphovspersoner och förstås också om accessoarerna. Där fanns en solfjäder! Och när jag pekade på den sa drottningen att det var självklart att ha en. Dock var det, sa hon. en liten nackdel att främmande herrar ibland kunde luta sig lite onödigt nära för att få ta del av fläktandet ...

Med solfjäder försedd, 1768.
Alexander Roslin målade porträtt av sin fru.
I dessa dagar, när värmerekorden slås på löpande band, är det verkligen läge att göra mer reklam för denna fantastiska, uråldriga uppfinning. Vilket jag har gjort mer än en gång, så om du klickar på den här länken kan du få veta ett och annat om solfjädrar

Nu har det gått så långt att det till och med kommer vädervarningar från Utrikesdepartementet. Man avråder från resor till Spanien, exempelvis. Och en ny sorts turister kliver av flyget på Arlanda, det är de som är på flykt från hettan kring Medelhavet, helt enkelt. För egen del minns jag med viss fasa en vecka i Turkiet kring midsommar när man knappt orkade släpa sig några meter till poolen. Där och då beslöt jag: inga fler resor söderut i juni och juli, kanske inte i augusti heller! Och det löftet håller jag än. Även om jag gjort ett undantag, eftersom jag blev bjuden till Mallorca på bröllop ...

Dottern hann i alla fall komma hem igen innan det blev 40 grader i Paris. Fast solfjädern, den var hon glad åt! Hade använt den flitigt. Dessutom hade hon vänligheten att erkänna, att jag hade rätt den där gången jag tyckte hon skulle följa med mig till den franska huvudstaden. För nu har också hon insett att det är ett fantastiskt ställe att besöka. Om än inte mitt i sommaren.

Copyright Klimakteriehäxan 

torsdag, januari 23, 2025

Återfall med snöfall

Klätterhortensians blomklasar från i somras ser ut som kvarglömda julgranskulor ...
Man ska inte ta ut lyckan i förskott, även om det värsta som det för med sig bara är att man varit glad en stund i onödan ... men inte ens jag trodde väl att vintern skulle vara över. Återfallet är ett faktum, snöfallet ihärdigt. Känner mig ganska insnöad i huset i Barndomslandet. Marken är vit, snön är tung och det är jättetrist att skotta ens ett litet spår att gå i. Må detta väder inte bli långvarigt!

Snön bara vräker ner, tung och våt är den också. 
Egentligen skulle de torra blomställningarna från i fjol ha tagits bort, men nu har jag ju
uppenbarligen slarvat med det. Fast jag tycker de gör sig rätt bra på bild!
(Klicka gärna på bilderna så ser du dem i större format!)
Copyright Klimakteriehäxan

måndag, december 02, 2024

Med fokus på snö

Bild från SVT när snön uppenbarligen har fallit.
Årets adventskalender i SVT, "Snödrömmar", är den första som utspelar sig i Sápmi, alltså bland samerna, och det är en helt ny miljö i sammanhanget. Traditionen med kalender i teve inleddes redan 1960, och på senare år har jag nog mestadels hoppat över programmen.

Men av årets variant har jag i alla fall nu sett de två inledande avsnitten, av ren och skär nyfikenhet. Och tänk att jag tror rent av att jag kommer att se resten också! Får intrycket att man lyckas blanda både humor och allvar och dessutom, liksom i förbifarten, berätta lite om samisk kultur, inklusive lära ut några glosor på samiska. Fint foto tycker jag också serien bjuder på.

Barmark på fjället är problemet, eftersom här finns en familj som lever på fjällturism. Snöbristen hotar hela deras existens. Förtvivlad mamma/hotellägare ringer till "de som vet allt om väder" i Norrköping, hon har en fråga som fler har velat ställa mer än gång (oavsett årstid):
-Jag vet att SMHI inte gör vädret, men nånting kan ni väl göra?

"Snödrömmar" hittar du förstås på SVT Play, här del 1. På samiska heter programmet "Lopmenïekedassh", hur nu det kan uttalas? Tror hur som helst jag vågar rekommendera en titt, även om du är en vuxen och kräsen teve-konsument. Fast jag hoppas att de "magiska" inslagen inte blir alltför dominerande ...

Min egen adventskalender, de 24 berättelserna i juletid som Selma Lagerlöf skrivit, kommer i alla fall med största säkerhet inte att göra mig besviken. Dagens avsnitt heter "Vinter i Dalarna" och här kommer snötemat igen. Det är en helt lysande beskrivning på mindre än fyra sidor av hur naturen går från sommar till vinter, en förändring som fullbordas när världen blir vit: 
"Så låter den snömassorna välta ner den ena dagen efter den andra. Himlen sjunker tung och grå ända ner mot jorden. Inte ett ljud hörs. På gator och vägar blir det stilla. Snön bara faller och faller. Den tycks vilja begrava hela jorden."
Hon visste att handskas med orden, Selma ...

Copyright Klimakteriehäxan

fredag, november 22, 2024

Rapport om dagsläget

Då är den här, första dagen på den här vintersäsongen som ser ut som just vinter. Snö täcker marken, solen skiner tack och lov men det är ändå fem minusgrader och, om man får tro min väderapp, det känns snarare som tio ... I går stack jag inte ut näsan utanför dörren i snålblåst och snöyra, idag ska jag drista mig ut en sväng. Men först Elisa Matildas fem fredagsfrågor. Det blir en liten rapport om dagsläget:

  1. Vad är du hungrig på? Jag har ju den knepiga egenskapen att jag nästan alltid är hungrig när det gäller sådant som man stoppar i munnen ... måste hitta på något gott till fredagsmiddag! Vid sidan av det ätbara är jag väldigt sugen på att gå på bio, det var länge sen!
  2. Vad är du trött på? Att mina lässvårigheter inte går över. Har ju så mycket som jag egentligen längtar efter att läsa!
  3. Vad är du skyldig? Säkert svar på några mejl. Och så tror jag att jag glömt swisha en hundring till syrran, faktiskt! Ska åtgärda det!
  4. Vad är du sen med? Inget som jag kommer på  och om jag kommer på något lovar jag att jag ska skynda mig!
  5. Vad är du på för humör? Känns som bra! Har sovit riktigt gott, hostan verkar ha gett med sig och solen skiner. Sammantaget idel humörhöjande faktorer!
Hoppas att ni andra där ute kan känna viss optimism när ni begrundar dagsläget, åtminstone som det ter sig i er omedelbara närhet. Man får ju sällan roligare än man gör sig ...

Tillåt mig samtidigt bidra med lite färgglädje som definitivt matchar den nyfallna vita snön! Här ett inlägg i den lilla bloggserie som vi håller liv i hela november månad!

FÄRG TILL DET ENFÄRGADE

För några år sedan hade jag en kär väninna från New York på besök. Hon hade med sig en present till mig, en gåva vald med omsorg eftersom hon vet vad jag gillar. Och färg är något jag tycker om! Varför ska man vara beige när det finns så mycket piggare kulörer att omge sig med? 

Alltså fick jag detta glada halsband, som jag gärna använder. Pärlorna är i glas, gjorda i Italien. Vet att det är köpt i museishoppen på Museum of Modern Art i NY, för min kompis är "a MoMA friend" och då får man lite rabatt i butiken (och det kan behövas!) som har massor med fina saker.

Och när vi nu är mitt inne i  Färgsprakande NOVEMBER! LillaSysters kampanj mot allt det gråa, tycker jag det här är ett smycke som verkligen passar. Matchar dessutom de flesta (enfärgade) klädesplagg!

Copyright Klimakteriehäxan 

torsdag, september 26, 2024

Ingen resa till bokmässan

Helgfråga från Mia i bokhörnan: Bokmässan i Göteborg börjar i dag. Ska du gå dit? Ack nej, ingen resa dit i år heller. Önskar er som kliver in genom entrén till denna litteraturfest trevliga möten, många fyndköp och spännande samtal och/eller föreläsningar. För det vet jag ju att det finns goda möjligheter till, alltihop. Been there, done that, så att säga. Undrar om jag någonsin kommer att återvända?

Varje gång jag varit på bokmässan  kan det ha blivit fem-sex eller rentav sju gånger?  
har det varit strålande sommarväder i Göteborg.
I år nöjer jag mig med balkongen. Drygt tjugo plusgrader och bara några tunna moln!
Copyright Klimakteriehäxan