Ett snille minns hur allt började

Peter Englund är flitigt läst författare, historiker, sitter på stol nummer 10 i Svenska akademien, är dessutom dess ständige sekreterare. Och så är han bloggare. Dessutom har han en hemsida som bjuder på lite mer.

På den finns en riktigt rolig sak – för all del, den publicerades för ganska länge sedan, men jag upptäckte den nyss.
Englund har gjort en lista på saker som han kommer ihåg. Den omfattar inte mindre än 220 detaljerade fast kortfattade hågkomster. Nu är det självklart så, att han minns otroligt mycket mer, tro inte att jag betvivlar det. Men här handlar det om ”ett samlande av privata minnesfragment av ett slag som aldrig kommer att kvalificera till viktiga personliga minnen, och än mindre minnen av det slag som används för att bygga upp historien.”

Idén har han hämtat från en favorit i (den får man förmoda synnerligen välfyllda) bokhyllan: ”Jag minns” (Je me souviens) av fransmannen George Perec. De företeelser som listas är sådant som fanns med under de första tjugo åren i livet. Här platsar såväl Åsa-Nisse som ettöres godis, Lennart Hyland, mordet på John Kennedy och upptäckten av en blodig dambinda.

Nummer 71 är en av de gulligaste punkterna i mitt tycke: ”Jag kommer ihåg hur det känns att bli buren till sin säng, efter att ha somnat framför TV:n, och att då vakna upp, men ändå låtsas att sova, för det är så härligt att bäras.”

Kika på listan, där finns väldigt mycket som åtminstone jag nickar igenkännande åt. Riktigt underhållande!
Kanske borde man göra en alldeles egen? För att, innan man råkar glömma det, visa att fler har en minnesbank från förr. Nog är det väl skönt att veta att inte ens Familjen Flinta och Bröderna Cartwright utgör hinder för att med åren utveckla såväl snille som smak. Även om man inte får en stol bland De Aderton.

Copyright Klimakteriehäxan