Konst på gräsrotsnivå - se ner och bli glad!

Det sägs att vi alltför ofta tittar ner, på marken där vi ska sätta fötterna, och därför ofta missar fina saker väl värda att se på lite högre höjd i stadsbilden.

Ibland kan det vara alldeles tvärtom. För hade jag inte kollat den slaskiga och lite hala beläggningen på en av Oslos trottarer häromdagen skulle jag ha missat en riktig höjdare – fast väldigt låg …

På ett litet torg i regeringskvarteren, framför entrén till ett par departement, finns ett nytt konstverk. Hade det varit mer snö skulle jag ha gått förbi utan att se något – och sänker man inte blicken är det lätt att missa oavsett väder och årstid.

Verket heter Grass Roots Square, Gräsrotsplatsen. Det blev klart i somras. Upphovsman är en korean, Do-Ho Suh, som av en särskild konstjury fick uppdraget att utforma torget. Det blev ett nyplanterat träd och i dess närhet  50 000 – jo faktiskt! – små grönpatinerade bronsfigurer, människor av olika åldrar, etnicitet och kön, i  500 olika modeller. De största är drygt tio centimeter höga, de minsta bara centimeterhöga små hjässor som mer ser ut som blomknoppar. Och nog skulle man kunna springa förbi och i ögonvrån bara se bitar av en gräsmatta …

”Gubbarna” är utplacerade i ett oregelbundet mönster på det sluttande torget och de har verkligen inte kommit dit av en slump.

Gräsrotstanken är symbolisk på flera sätt, enligt konstnären. Dels vill han visa att många små människor tillsammans kan bära tunga bördor, dels vill han påminna regeringstjänstemännen om vilka de är satta att tjäna. Dessutom kan man utan att förstöra något gå på figurernas huvuden, och den som är trött i benen kan slå sig ner en stund på någon av de upphöjda stenarna som figurerna bär.

Än så länge finns inga skyltar på torget som berättar om konstverket, som har lite släktskap med den så berömda kinesiska terracotta-armén. Oslobor, även de som dagligen vistas i området, tycks inte heller veta något. Och då är ändå konstnären internationellt etablerad, utbildad i Söul och USA och verksam i både London och New York.

Med tanke på det nationella trauma som Norge gått igenom (och fortfarande bearbetar) efter Utøya får Grass Roots Square ännu större tyngd:  tillsammans klarar vi mer än vi tror.  

Fast Do Ho Suh hade börjat arbetet med sitt verk innan tragedin hade inträffat. Idag håller han med om (intervjuad av tidningen Dagbladet) att budskapet hans skapelse överbringar säkerligen förändrats och förstärkts i och med terrordådet.

Det har han antagligen rätt i. Oavsett det är Grass Roots Square ett av de häftigaste konstverk jag sett. Gröna "gubbar" att glädjas åt!

Copyright Klimakteriehäxan