En hare att springa med ända in i mål

Först i serien.
Så lyder, kort och koncist, uppdraget från Ugglan & boken för att dra ihop denna veckas tisdagstrio. Och här har jag verkligen en hel del att välja på, även om jag aldrig numera pressar mig igenom romanserier. Annat var det förr, när en ny Kitty, Cherry Ames eller Fem-bok var ett måste. Även som vuxen plöjde jag serier, i det längsta ... trots att jag inte var helt uppslukad av storyn. Gör det inte längre, livet är för kort för det.

Men låt mig nu slå ett slag för en författare som jag tycker oförtjänt har hamnat i glömska: John Updike. När jag läste "Haren springer" (Rabbit, Run) som är den första boken om försäljaren Harry "Rabbit" Angstrom blev jag fast. Harry bor i en liten stad i Pennsylvania med sin fru, äktenskapet är inte särskilt spänstigt.

Historien om Harry och hans liv innehåller en hel del sex, massor av frustration och åtskillig olycka, men också lite humor. Småstadsliv och medelklass är Harrys inramning. Den första boken, som kom 1960, följdes upp av fyra till: "Rabbit Redux", "Rabbit is Rich", "Rabbit at Rest" och "Rabbit Remembered". Det betyder att man som läsare följer huvudpersonen medan han åldras och möter nya problem i livet, som skilsmässa, föräldraskap, flera romanser och en hel del tankar kring vad det betyder att bli äldre.

Nu är det visserligen ganska länge sedan jag läste den här serien, men jag minns hur imponerad jag blev av att denne amerikanske skribent kunde få mig att förstå åtminstone något av den frustration en man kan känna när han inte längre framstår som en alfahanne ens i sina egna ögon, hur gärna han än vill intala sig själv att han är det.

Updike hade stor framgång med sina böcker, hamnade ständigt på bästsäljarlistorna och fick bl a Pulitzer-priset (som i princip alltid garanterar god läsning). Att jag gillat honom står över alla tvivel, räknar till tretton Updike-titlar i min hylla!

Författaren dog för tio år sedan, 76 år gammal. Han var väldigt produktiv, skrev ett 60-tal romaner men också barnböcker, noveller, essäer och drama. På hans cv finns också ett samarbete med ryssen Alexander Solsjenitsyn. Det gällde främst att stärka judarnas ställning i Sovjetunionen.

Haren-serien blev hans stora genombrott, men exempelvis "Häxorna i Eastwick" är kanske ett mer välkänt verk i dag. Har setts både som film och teaterpjäs (fast inte av mig, faktiskt!).

Harar använder man ju i löpgrenar för att hjälpa idrottsmän att hålla uppe farten. Den här haren springer man gärna tillsammans med, loppet ut och ända in i mål.

Två serier till bör finnas om det ska bli en trio, eller hur? Då hamnar vi på Irland, hos "Flicka med gröna ögon" (Girl With Green Eyes) av Edna
O´Brien. Vi blir bekanta med några tjejer som man får följa upp i åren, i flera engagerande romaner.

Och så sist: mästarinnan. Selma Lagerlöf och den självbiografiska trilogin "Mårbacka" som består av den efter hemmet uppkallade första delen och sedan följs av "Ett barns memoarer" och "Dagbok".

Copyright Klimakteriehäxan