.jpg) |
| Marimekko 1988 (ja jag minns exakt!) i ett tyg att bli glad av. En riktig midsommarklänning! |
Men utan tvekan är det så att det av och till uppstår behov av rensning. Det gäller böcker, kläder, husgeråd, krukväxter, prylar. Av och till förresten, för den som fyllt sisådär femtio är det ofta så att behovet är konstant.
Jag har riktigt svårt för det där. Välja, och framför allt välja bort! Visst, om "bäst-före-datum" är passerat med råge går det bra (råkade hitta en konserv som skulle ha ätits upp före 2013 års slut), men så många av mina ägodelar duger fortfarande enligt min åsikt, och duger bra dessutom!
Det handlar ju om saker som jag valt med kärlek och omtanke, om det är sådant jag skaffat själv. Sedan finns det presenter som man inte visste att man ville ha, men som per automatik får ett affektionsvärde som inte kan förringas.
Eftersom jag ständigt lever med de där tankarna på rensning gör jag då och då punktinsatser. Plötsligt fann jag mig stående i vårt källarförråd, där inte bara hyllorna utan även golvet är tämligen fullbelamrat. Efter en stund hade jag fem tomma resväskor utplockade, tillsammans med ett antal prydnadskuddar och riktigt många mattor i olika färger och storlek. Myrorna nästa!
Några skor beslöt jag också att skiljas ifrån. Och flera handväskor. Hade två snygga, nästan exakt likadana, syrran övertog den ena med glädje. Men både skor och väskor har också hamnat i grovsoprummet. Då har det handlat om hjälplösa fall, ett par superbekväma dojor verkade plötsligt vilja hoppa av fötterna ... ovanlädret "flagade" fast klack och sula var OK!
Det riktigt svåra i mitt fall, det gäller trots allt klädesplaggen. Visst finns det så kallade "felköp" men de är inte många. Jag kan slå till snabbt utan att grubbla jättemycket över prislappen (inom rimliga gränser) men då handlar det ju om kärlek och stark villhöver-känsla. Sedan har vi den där krympningsbacillen som stundtals härjar i min klädkammare. Men resten!
Tycker ändå att jag varit lite duktig på sistone. Har gett bort en hel del kläder till bekanta, har sålt enstaka plagg, gynnat både Stadsmissionen, Röda korset och Frälsis. Lämnat in hos en second hand-butik som säljer på kommission, vet inget om resultatet.
Men ironiskt nog har också saker dykt upp från forntiden, kläder som legat i källaren och som jag inte haft en tanke på på åratal. Visst, jag känner till teorin om att allt man inte använt på ett år ska rensas bort, men det går inte. Inte när man till exempel återser en fantastisk Marimekko-skapelse från 80-talet eller en enkel men vacker lång klänning från samma årtionde.När jag gräver vidare hittar jag flera guldkorn. Några hamnar i tvätten, andra får ta en sväng på balkongen och lufta sig. Två älskade 70-talsklänningar, också från Marimekko, kan tänkas inbringa några hundralappar.
Bara att gräva vidare, fast kul tycker jag inte att det är. Jag fortsätter i alla fall på den inslagna vägen: lägger i olika högar för "ge bort", "testa second hand", "hopplöst fall". De senare är extremt få! Och ytterligare nån gammal goding från 70- eller 80-talet dyker upp.
Nå, blev det mer plats i garderoben? Nej det märks ingen skillnad. Hur är det möjligt?
Copyright Klimakteriehäxan
Inlägg
Duktigt jobbat! Svärdotter hjälper mig i bland ❤️
SvaraRaderaTack - behöver all påhejning jag kan få ...
Raderajag känner igen mig. tar tag då och då,men jag gillar det inte. och - som sagt - allt det där utrymmet som jag inbillar mig ha sparat in vart tog det vägen? snart ska jag ge mig på leksaker. det blir inte lätt det heller
SvaraRaderaLeksaker har jag inte sparat SÅ myceket, men ok, det finns såna också ...
RaderaDet finns en hel del som man inte vill skiljas ifrån. Samt en del som mannångrar att man gjorde sig av med. Och så finns rn tredje variant, sådant man trodde att man lämnat bort, men till sin glädje återfinner... men sällan/aldrig ändå använder.
SvaraRaderaIgenkänning! Fast Merimekko-plagg, det har jag aldrig ägt ! //Anna-Lena
Har alltid gillat Marimekko, den kärleken vaknade på 70-talet. Idag är plaggen otroligt dyra, men de gamla funkar utmärkt, i tämligen tidlösa modeller!
RaderaDu är precis som min granne. Vet inte hur många "bra att ha"-grejer hon har i vårt källarförråd. Du läste rätt. Hon frågade oss för minst 20 år sedan om familjen skulle få "hyra" vårt källarförråd, då deras var fullt.
SvaraRaderaVi har ingenting i förrådet, så hon fick det (utan att betala hyra).
Nu är även det förrådet proppfullt.
Har aldrig förstått varför man sparar saker, bortsett från böcker. Jag menar har jag inte satt på mig ett klädesplagg på 2, 5 eller 10 år är väl risken att man gör det obefintligt. Det gäller även möbler som inte använts på decennier.
Ja, ja, alla är vi olika;-)
Jag sparar inte för att spara, jag tror att jag ska använda och ha glädje av både plagg och prylar. Tycker ändå att jag bättrat mig påtagligt. Men allt är ju relativt ...
RaderaHög igenkänningsfaktor i detta inlägg.
SvaraRaderaNär vi nyligen gjorde om köket så kom en hel del ut på olika sättoch i går sålde jag ett klaffbord på blocket.
Nästa steg för mig är x antal snygga skinnväskor hemtagna från Peking men alltför tunga för min rygg.
Sedan tiden vi hade segelbåt så har vi ett extra källarförråd så det är nog dags att ta tag i det som finns där. För min del blir det nu mängder av dukar och gardiner som ska lämna mig.
Ack ja, dukar och gardiner ... det har jag också gott om. Både arvegods och annat.
Radera