Madonna kör över åldersrasisterna

Hon dyker upp lite överallt just nu, Madonna.
Häromdagen var hon i Horsens i Danmark.
Det var inte jag. Men jag känner folk som satsade några tusenlappar på en sväng dit, bara för att gå på hennes konsert, för närmare Sverige än så kommer hon inte, inte den här gången.

Inte för att jag tillhör de hängivna fansen, men nog hade jag gärna gått på den där konserten. Mer för att ha varit där än för att vara där. Det är som att gå ner och upp i Grand Canyon, eller se påven i verkliga livet, på rätt nära håll, eller ha bevistat en Elvis-show i Las Vegas. Alltihop är bättre på teve, men det är ändå en häftig pryl att ha gjort.

Fast det sägs ju att Madonna gillar Sverige, så chansen kanske återkommer. En gång tog hon in på Grand Hotel, men först sedan hela sviten målats om i apelsingult, eftersom det var hennes favoritfärg just då. Kanske kommer hon nu lagom tills H&M:s julaffischer ska upp runt omkring oss?

För till alla sina tidigare karriärer, som dansare, skådespelare, barnboksförfattare, regissör, producent och sångare (förstås) med flera lägger hon nu modellens. Iklädd en vit svettiströja tittar hon på oss med ett jättestort öga som modevärldens hemlighetsfulla cyklop och bjuder in oss till Club-kväll på H&M, föreslår att vi ska beställa grejer från Rowells och låter oss tro att hela hennes stab av stylister, dansare och ljud-och ljus-människor går omkring i H&M-kläder för 249 spänn.

Det där med skådespeleriet, förresten.
Riktiga film-förståsigpåare brukar såga henne när hon agerar på vita duken. Madonna har fått pris i alla fall, som Sämsta Skådespelerska – och hon har fått det flera gånger. Men jag, som förstås inte vågar närma mig cineasternas klubb, tyckte hon var jättebra som Eva Peron i ”Evita”, och när hon skaffade ett kärleksbarn med Rupert Everett i ”Next Best Thing” trots att han var (är?) bög hade en lipsill som jag inte en chans att hålla tårarna borta.

I förra veckan – på samma datum som Elvis P dog – fyllde Madonna inte mindre än 48 år. Hon är helt enkelt med stormsteg på väg in i klimakteriehäxornas krets.
Jag tycker det är häftigt att en 48-åring dansar skiten ur andra, mycket yngre, på scenen. Jag tycker det är helcoolt att hon säljer skivor som få. Jag tycker att det är härligt att hon visar att det går att träna upp en kropp i topptrim också efter 40 (jodå, jag vet att hon har bättre resurser och bättre hjälp än vi vanliga, men ändå). Och jag tycker det är skönt att en 48-årig ursnygg mamma kan mannekänga i kläder som jag utan att tveka har råd att köpa. Jag gillar att hon kör över åldersrasisterna så det stänker. Är jag rent av på väg in i hennes fan club, trots allt? Ja vem vet.

Om hon gör någon mer film ska jag banne mig gå och se den också.
Det kan hamna i kategorin upplevelser som är roligare att ha gjort än att göra. Men än sen då? Där har jag ju ändå redan påven och Grand Canyon.

Copyright Klimakteriehäxan