Det är dags nu.
Höstdagjämning.
För min del blev det första dagen på mycket länge med strumpor i skorna.
Ikväll ska jag högtidlighålla dagen ännu mer konkret. Under alla sommarmånader, ja ända sedan i våras faktiskt, sover jag i enlighet med kålblads- eller lager-på-lager-principen: bara med ett lakan, fast med möjlighet att greppa ett litet tunt täcke om det plötsligt skulle bli i svalaste laget kring sängen.
Men ikväll knölar jag in istoppstäcket i påslakanet.
Det är dags nu.
Vinden tar i, kastar sig runt husknuten i kolmörkret. Det blir mysigt att dra täcket ända upp till hakan.
Det är ju höst.
Copyright Klimakteriehäxan
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inlägg
Jaha, då kanske det är dags att jag stänger sovrumsfönstret om nätterna?
SvaraRaderaÄnda fram till klimakteriet har jag sovit med stängt fönster, raggsockar och dubbla täcken... mööööjligen att jag tog av sockorna veckorna runt midsommar.
Nej, fönstret får vara öppet ett bra tag till! Jag fryser inte i första taget - och det gör inte min dotter heller, är nog nåt med generna tror jag, Maken och Sonen fryser nästan alltid!
SvaraRaderaDet har jag gjort ett bra tag, är enligt min gamle far "ena riktiger fryslort".
SvaraRaderaJa, plötsligt blev det kallt! Och lite för varmt mitt på dagen. I alla fall för tunga långa hundvarv med dagisvovvar.
SvaraRaderaTunga nyheter det där med höstdagjämning. Nu är det bara det värsta kvar!
SvaraRaderaJag brukar vara först med att ta på strumpor, till och med strumbyxor åker på tidigt. Sedan är jag sist med att ta av mig dem också. Nu bor jag lite högre upp och det blir snabbare kyligt nattetid och längre kalla morgnar.
SvaraRaderaVisst är det höst men jag saknar fortfarande alla färger.
/Avsändare Margareta
härligt att inte behövt vara så påpälsad
SvaraRaderaDen vår de svage kalla höst, heter det ju. Och jag skulle gilla den bättre om det inte vore för det där med vintern som kommer tätt efter ...
SvaraRadera