Visst är jag väl en samlare, som så många människor. Men någon riktigt etablerad samlarvurm har jag inte. Man skulle kunna tro att jag samlar på skor och väskor, fast det är inte sant, även om jag absolut köper och använder fler än nödvändigt.
Dock skulle man kunna påstå, att jag har lite pippi på fåglar. Förtjusande djur!
Ni som brukar hälsa på här på bloggen känner numera min svaghet för sothönsen som blir fler och fler på Årstavikens vågor. Pelikaner, flamingos och papegojor har jag fascinerats av i mer tropiska miljöer. Koltrastens sång lovsjunger jag ideligen. Smarta skator beundrar jag för deras uppfinningsrikedom, och faktum är att de är vackra att titta på också. Kattuggleungarnas flyglektioner på vedbodtaket är ett barndomsminne som aldrig kommer att blekna. En fiskgjuse på kanten av sitt bo är också en syn att bevara. Svanfamiljen på simtur likaså.
Men sedan omger jag mig också, faktiskt delvis till min egen förvåning, med andra sorters fåglar, i glas, plåt, tyg, porslin eller vad det nu kan vara för material. Jag upptäcker ständigt fler, nu när jag liksom fått upp ögonen för dem. Och eftersom några är kul, andra snygga och några kanske rent av både-och har jag beslutat att dela med mig!
Här är alltså nummer 1 i min lilla nystartade serie PIPPI PÅ FÅGLAR! Vill du bli fågelskådare med mig?
Denna gröna skapelse i plåt är hemförd från Wien av min väninna H. Fågeln (klart ni ser att det är en fågel!) hänger och dinglar över fotändan på min säng, hälsar mig godmorgon när jag slår upp ögonen. Jag fick den i present för bara några dagar sedan – utan minsta formella anledning.
-Vet inte varför, sa hon, men när jag såg den tyckte jag att den var som gjord för dej.
Vilket fick mig att tänka till: vad menar hon egentligen? Kom inte på svaret, men det var ändå lätt att inse, att den plåtpippin föll mig i smaken, man blir glad av att titta på den, inte sant? En ren designerframgång!
Och det var då jag började tänka efter. Insåg att ja, jag har nog lite pippi på fåglar. I alla fall.
Copyright Klimakteriehäxan
Dock skulle man kunna påstå, att jag har lite pippi på fåglar. Förtjusande djur!
Ni som brukar hälsa på här på bloggen känner numera min svaghet för sothönsen som blir fler och fler på Årstavikens vågor. Pelikaner, flamingos och papegojor har jag fascinerats av i mer tropiska miljöer. Koltrastens sång lovsjunger jag ideligen. Smarta skator beundrar jag för deras uppfinningsrikedom, och faktum är att de är vackra att titta på också. Kattuggleungarnas flyglektioner på vedbodtaket är ett barndomsminne som aldrig kommer att blekna. En fiskgjuse på kanten av sitt bo är också en syn att bevara. Svanfamiljen på simtur likaså.
Men sedan omger jag mig också, faktiskt delvis till min egen förvåning, med andra sorters fåglar, i glas, plåt, tyg, porslin eller vad det nu kan vara för material. Jag upptäcker ständigt fler, nu när jag liksom fått upp ögonen för dem. Och eftersom några är kul, andra snygga och några kanske rent av både-och har jag beslutat att dela med mig!
Här är alltså nummer 1 i min lilla nystartade serie PIPPI PÅ FÅGLAR! Vill du bli fågelskådare med mig?
Denna gröna skapelse i plåt är hemförd från Wien av min väninna H. Fågeln (klart ni ser att det är en fågel!) hänger och dinglar över fotändan på min säng, hälsar mig godmorgon när jag slår upp ögonen. Jag fick den i present för bara några dagar sedan – utan minsta formella anledning.-Vet inte varför, sa hon, men när jag såg den tyckte jag att den var som gjord för dej.
Vilket fick mig att tänka till: vad menar hon egentligen? Kom inte på svaret, men det var ändå lätt att inse, att den plåtpippin föll mig i smaken, man blir glad av att titta på den, inte sant? En ren designerframgång!
Och det var då jag började tänka efter. Insåg att ja, jag har nog lite pippi på fåglar. I alla fall.
Copyright Klimakteriehäxan
Inlägg
Åååå, vad härligt att ha pippi på fåglar.
SvaraRaderaDen gröna i plåt är helt underbar och jag blir lika grön i ansiktet av avund som själva färgen på fågeln ;-)
Jag är en riktig samlare och det enda som får mig att avstå från att samla ännu mer är att jag knappast har någonstans att göra av det.
SvaraRaderaDet blir en strid om vem som ska lämna hemmet först, jag eller sakerna.;o)
Kram
Jag har också alltid tyckt väldigt mycket om fåglar. Det var min pappa som lärde mig att bli intresserad av alla olika sorter. Allt från fågelskådandet vid köksbordet när vi följde alla småfåglar vid deras matställe till havsörnarna som flög över mina barndomsvatten.
SvaraRaderaDin plåtpippi är ju jättecharmig och glad....klart den passar just dig då!
:-)
http://www.adlibris.com/se/product.aspx?isbn=9171261583
SvaraRaderaHar du sett den här boken? Hörde när den presenterades på TV och det verkar vara en rolig grej. :-)
Kul att fler än jag blir glada av min gröna plåtpippi! Men visst är det som Bloggullet säger, det blir ont om plats - man får samla på saker som inte är så stora!
SvaraRaderaLondongirl, den där boken kanske är värd sina pengar, den ser jättefin ut! Men en gång köpte jag i present till sonen en väggklocka där en fågel sjön (nåja, skrek) varje hel timme - det blev ingen hit!
Blir så glaaaad av den - bilden, pippin ... och av dig som uppiggande, klyftig kompis!
SvaraRaderaRolig läsning. Själv har jag röjning och vågar inte tänka nya samlarobjekt, men bra att du (och andra) gör det!
Kram fr H