Nog kan man som vuxen sakna den där starka känslan. Även om man gillar julen så blir det inte samma sak som i barnaåren, eller så länge de egna telningarna hoppade av glädje över att få öppna nästa lucka i adventskalendern.
I dag infaller den söndag som av hävd var den "riktiga" skyltsöndagen, fast detaljhandeln har flyttat runt både på den och andra traditioner. Barnens förväntan är nog ändå den samma.
Copyright Klimakteriehäxan
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
SvaraRaderaFint!
SvaraRaderakanske hinner jag titta på skyltningen i huvudstaden med.
SvaraRaderaBåde ditt bussiga fönster och din skyltsöndag går i julens tecken ser jag. Snyggt! Håller helt med dig - julen är till för barn och deras förväntan. Minns faktiskt den känslan!
SvaraRaderaKul att du också fortsätter med Skyltsöndag. Det tänker jag också göra. Idag t o m tillsammans med Fototriss.
Det är något speciellt med julskyltning. :) Fin bild!
SvaraRaderaJag minns min egen förväntan inför julen, men den har aldrig funnits hos mina eller mina syskons barn. Jag växte upp, inte fattigt, men ganska torftigt, så julen var något alldeles extra. Våra barn har haft svårt att ens skriva en önskelista sen de blev så stora att de kunde skriva. Så vi har gjort om julen, utifrån barnens önskemål, till att istället handla om att umgås med varandra, och nu kan de faktiskt längta till det. Men tomtar och pynt bryr de sig inte om. Lite synd, men tiderna och traditionerna förändras...
SvaraRadera