måndag, oktober 12, 2015

Baddags

Beslutade ge mig en egen stund av njutning och avkoppling. Tappade upp ett bad, vårt badkar är dödsdömt men än så länge kvar och det gäller att dra nytta av det tills stambytet bryter ut!
Såg på en hylla i badrummet en liten flaska med en skvätt badolja. Bra! Pytsade i alltihop och kröp i när karet var bortemot fyllt.

Det är något märkligt som sker med människan när hon sjunker ner och kroppen omsluts av det varma vattnet. Lugnet lägrar sig. Badkarskudden (jo det har man ju en, självklart! se bilden!) petas in under nacken för rätta, vilsamma vinkeln. Ögonlocken faller ner som av sig själva. En och annan liten bubbla stiger mot ytan. Friden är total.

Efter en stund har det oundvikliga inträffat: vattnet är svalare. Och till sist måste man fatta beslutet. Det är dags att gå upp. Proppen dras ur, det nyss så rena vattnet virvlar mot utloppet medförande en och annan död hudcell, lite allmän vardagssmuts och på toppen lite shampo-lödder.

Det är alltså dags att gå upp. Vilket, visar det sig, är lättare sagt än gjort. Jag kommer inte på fötter. Badoljan har gjort hela karet till en enda såphal grop. Trots ideliga försök får jag inte fäste. Ingen vacker syn, det inser man lätt. Jag bara glider runt, utan styrning och styrsel, som en halvårsgammal bebis eller en sälunge, fast den senare skulle röra sig betydligt smidigare. Försöker dra mig upp med bara armarna, men det har varit för glest mellan armhävningarna på sistone.

Vad göra? Ingen telefon inom räckhåll. Ingen handduk heller. Ingen som skulle höra mig ropa om jag skulle försöka tillkalla hjälp. Och vilken oändlig nesa att inte komma upp ur badkaret för egen maskin! Jag gör nya försök. Tårna liksom skrattar åt mig där de glider omkring på karets blanka botten. Försöker sätta mig på fötterna, lyckas inte. Det plaskar och stänker. Jag vill upp!

Jo, jag kommer ju upp till sist, det har ni nog räknat ut. Kravlar runt, lyckas ställa mig på knä, vilket gör rätt ont faktiskt, spärrar ut tårna så mycket det går och sträcker försiktigt, försiktigt på benen, med armarna som stöd och draghjälp. Det funkar. Puh.
Vilken tur att det var den sista skvätten badolja jag hade.
Återgår nu till skumbad.

Copyright Klimakteriehäxan 

11 kommentarer:

  1. Tack för ett uppfriskande fnitter till teet!
    Kan bara konstatera att jag inte delar din badpassion. I många hänseenden har jag gott om tålamod men inte när det gäller att ligga i ett badkar. Hälsade på en väninna som tyckte jag behövde pysslas om, så hon gjorde i ordning bad med lyxiga tillbehör, levande ljus och sköna handdukar. Det enda jag uppskattade var handdukarna. Där låg jag i badkaret och försökte räkna ut hur länge till jag var tvungen att ligga kvar för att inte verka oartig.
    Margaretha

    SvaraRadera
  2. Finns inget som är så skönt som att krypa ner i hett badvatten om man känner sig ruggig och frusen. Jag kommer aldrig att skiljas från mitt badkar. Bra att du tipsade mig om badoljan. Det ska jag aldrig köpa efter din berättelse. Jag kör med badskum också i fortsättningen. Nästa gång antar jag att du har mobilen inom räckhåll...
    Ingrid

    SvaraRadera
  3. Oj, Margaretha, så olika det kan vara! :-D
    Ingrid - vårt badkar kommer att försvinna, vi får inget alternativ. Får väl ta in på hotell nån gång, med badskum ...för olja, det blir det alltså inte igen!

    SvaraRadera
  4. Haha... Bilder behövs inte, jag ser scenen framför mig ändå!

    SvaraRadera
  5. väldigt avkopplande, jag fyller på mer varmt... förstår inte folk som tar bort sitt badkar. Nu ska alla ha swimmingpool...

    SvaraRadera
  6. P.s.
    (den gravida svägerskan med höftbesvär fick vänta ett antal timmar innan min bror kom hem och hjälpte henne ur badkaret). Själv låser jag ytterdörren noga när jag duschar, har sett Hitchcock många gånger....

    SvaraRadera
  7. Jag känner igen situationen. Jag får vänta tills det är så lite vatten, att jag kan krångla mig runt i det för mig smala badkaret och ställa mig på knä. Och då är det inte längre varmt och skönt.

    Sedan gäller det att hålla sig i kanten och försöka ta sig upp till stående. Det är inte ett dugg roligt eller skrattretande. Det är nästan otäckt, innan man lyckats ta sig därifrån.

    Jag har helt slutat med karbad och som tur är har jag bastu, vilket också är väldigt skönt och avslappnande - man kan ju ställa in hur varmt man vill ha det.

    SvaraRadera
  8. Novellutmaningen hittar du här: http://ugglanoboken.blogspot.se/2015/10/las-en-novell-hur-gar-det.html

    SvaraRadera
  9. Anonym9:33 fm

    Fick fnitt när jag såg scenen framför mig!
    Skum klart bättre än olja :)

    Kulsprutan

    SvaraRadera
  10. P.S.
    fina halkskydd finns på barnavdelningen på ikea, jag har en grön som ser ut som en krokodil.

    SvaraRadera
  11. P.P.S.
    Alla som är med i novellutmaningen: http://ugglanoboken.blogspot.se/p/las-en-novell-deltagande-bloggar.html

    SvaraRadera