"Genom de höga flyktingtalen pågår en maskulinisering av Sverige som vi måste uppmärksamma. Många flyktingar kommer från kulturer där flickor och kvinnor inte räknas och det är självklart för dem att det ska vara så.
Om de här pojkarna ska kunna integreras i och förstå det svenska samhället måste de få utbildning inte bara i svenska utan också i demokrati, mänskliga rättigheter och jämställdhet så att det blir självklart för dem att flickor är lika värdefulla som pojkar."
-Birgitta Wistrand, bland mycket annat genusforskare och hedersledamot av Fredrika Bremer-förbundet, öppnar via sin text i Svenska Dagbladet i går mina ögon för en viktig aspekt på flyktingströmmarna som jag inte tänkt på. Läs den du också, jag tror att vi är många som förbisett den utmaning vår hittills relativt välutvecklade jämställdhet står inför.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inlägg
Precis! Det blir inte helt lätt. Och för män blir det inte lätt att acceptera att flickor/kvinnor får en annan frihet än de haft. / Britt
SvaraRaderaså sant så (reste med Birgitta Widstrand Kvinnoåret 1975 på konferens i Kalmar)
SvaraRaderaAlla ensamkommande flykting"barn" är ju dessutom pojkar. Utmärkt att någon uppmärksammar detta problem! Men så länge deras egna kvinnor ibland går heltäckta är det väl svårt för dessa män att acceptera att kvinnor också har ett människovärde utanför hemmet.
SvaraRaderaIngrid
Under åren har jag träffat många pojkar som ganska snabbt inser att vi i Sverige har en annan syn på flickor och kvinnor. De unga män som kommer hit nu, ensamma, har alla insett att det är mestadels kvinnor (mest pensionerade lärare) som står för deras trygghet i det nya landet. De är artiga, vänliga, hjälpsamma och uttrycker ideligen att de tycker om oss. Igår på Willys mötte jag en av killarna som direkt gav mig en stor varm kram.
SvaraRaderaMen hur de ser på jämgamla flickor med utmanande klädsel, det vet jag inte. Så mycket svenska kan de inte att vi kan diskutera det.