Det som bara inte får hända händer trots allt ibland. Det hände min vän David. Hans förstfödda, dottern Frida, skulle ha fyllt 24 i helgen men hennes liv tog slut i april.
Hur hanterar man förlusten av ett barn? Vad finns som kan lindra en sorg så stor att vi som besparats den inte har en chans att fatta hur det känns?
David, en man med många sidor, skrev text och gjorde musik. Sången till Frida, "Miracle of Miracles", är ett av hans sätt att hantera smärtan, ett sorgearbete med fantastiskt resultat. Nu kan vi andra se, lyssna – och möjligen möjligen förstå lite mer av den förtvivlan som uppstår när ett underverk plötsligt inte längre finns. Det här är ett av många sätt att minnas ett förlorat barn. Ingen kan undgå att bli berörd.
Copyright Klimakteriehäxan
onsdag, december 23, 2015
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Det måste vara en ofattbar sorg. Fint för en själv och andra när man kan gå vidare på det sättet.
SvaraRaderaGod Jul på dig! / Britt
Tunga tider för många människor när sådant händer. Hur man hanterar en så stor händelse är så klart väldigt olika, men det här var ju fint, både att se och att lyssna till.
SvaraRaderaVåghalsiga Vera
Lavendia, Vera - visst är det en väldigt vacker "låt"!?!
SvaraRadera